Droppen urholkar stenen

Ledare
PUBLICERAD:
Avdrag under angrepp.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
En statlig utredning föreslår att kommuner ska bli skyldiga att arbeta brottsförebyggande. Det ska finansieras genom att luckra upp en reform som bidrar till att minska utanförskapet.

Utredningen föreslår en lag som anger vilka krav som ska ställas på kommunerna när det gäller det brottsförebyggande arbetet. Att kommuner jobbar brottsförebyggande kan knappast vara till skada. Hela samhället behöver mobilisera mot otryggheten och brottsutvecklingen oavsett vilken form och skepnad det tar.

Det är dock oroväckande att läsa hur utredningen vill att staten ska finansiera detta. Utredningens uppfattning är att staten bör minska på utgifter som bedöms vara negativa för statens finanser. Det som väcker huvudbry är att man inte tar sikte på sådant som kostar och inte ger några uppenbara fördelar.

Man föreslår i stället att man bör minska på till exempel utgifter för Rut-avdraget. Bara det att man ser det som en utgift är fel. Reformen innebär att statens skatteintäkter minskar, men det bör inte betraktas som en utgift. Pengarna tillhör inte först och främst staten.

Förra året utvärderade Riksrevisionen Rut-reformen och kom fram till att det inte är säkert att det är en helt självfinansierande reform. Däremot kom Riksrevisionen fram till att gruppen utrikes födda Rut-arbetare tydligt har förbättrat sin ekonomiska situation på arbetsmarknaden.

Rut-branschen kan sysselsätta personer utan utbildning och det går ofta bra att arbeta även om språket inte är på plats ännu. Enligt Handels Utredningsinstitut sysselsätter branschen 13 000 personer som tidigare kommit från arbetslöshet och utanförskap. Varav nästan 1 000 av dem är flyktingkvinnor.

Det finns uppenbara fördelar med reformen. Trots detta väljer man att föreslå en minskning av Rut-avdraget för att finansiera ett förslag som av utredningen bedöms vara kostnadsneutralt för staten på sikt, när det brottsförebyggande arbetet bär frukt.

Att minska på utgifter som inte ger några goda samhällseffekter, exempelvis familjeveckan som årligen beräknas kosta miljarder verkar inte utredningen övervägt alls. Att den särskilda utredaren råkar vara en före detta framträdande socialdemokratisk kommunpolitiker behöver inte ha något med saken att göra. Men att det finns ett utbrett motstånd mot Rut-avdraget inom Socialdemokraterna råder det ingen tvekan om.

Det skulle inte förvåna om regeringen lägger fram en proposition i enlighet med utredningens förslag. Även om S lär önska ta bort Rut-avdraget helt vågar de inte göra det inför öppen ridå. Då är det lättare att smyga in ändringar i en proposition som handlar om någonting helt annat, även om det bara är mindre ändringar.

För att finansiera kommunernas brottsförebyggande arbete behöver en finansminister hitta 218 miljoner kronor i en statsbudget på 1 200 miljarder kronor. Det verkar inte vara möjligt utan att angripa en reform som uppskattas av många och bidrar till att minska utanförskapet.

Med tålamod och långsiktighet kan även de hårdaste material brytas ned. Detta illustrerar väl hur en sådan strategi kan fungera i verkligheten.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.