Berg: Mörkret sänker sig över Europas energisystem

Signerat
PUBLICERAD:
I Tyskland stod kol för det största bidraget till kraftsystemet under det första halvåret 2021. Ett klimatfiasko av stora mått, skriver Martin Berg.
Foto: Martin Meissner/AP
Europa upplever just nu en djup energikris kopplad till både produktion och kraftsystem. Elpriserna har exploderat i takt med de stigande gas- och kolpriserna och koleldade anläggningar har kört för fullt, skriver Martin Berg.

En lördag i mitten av augusti fick det tyska elsystemet ett smakprov på framtiden. Enligt Frankfurter Allgemeine gick de tyska solcellsanläggningarna från att mata in 30 000 megawattimmar i elsystemet på dagen till endast 3 000 megawattimmar framåt kvällen. Det gjorde dock inte efterfrågan. Effektreserver sattes in och el importerades men det räckte inte. Strax före klockan 20.00 kopplade nätoperatörerna bort fyra industrianläggningar. Därefter olika bulkkonsumenter. Krisen varade fram till 21.00 innan näten var i balans. De tyska tidningarna fylldes med varningar om en framtida ”blackout”.

Europa upplever just nu en djup energikris kopplad till både produktion och kraftsystem. Elpriserna har exploderat i takt med de stigande gas- och kolpriserna och koleldade anläggningar har kört för fullt. Utsläppspriserna har skjutit i höjden när vindkraften inte räckt till. I Tyskland stod kol för det största bidraget till kraftsystemet under det första halvåret 2021. Ett klimatfiasko av stora mått.

Nya distributionsvägar för elen och kapacitetsbegränsningar tvingar också myndigheter att begränsa överföringskapaciteten för att inte rubba balansen i systemet. Avsaknaden av planerbar produktion som kan stabilisera systemet saknas. Det har varit särskilt tydligt i södra Sverige där Svenska kraftnät, SVK, tvingats strypa överföringen trots stor efterfrågan på el. Elen kostar nu cirka sju gånger mer i södra Sverige än i norra.

Vad vi bevittnar är ett politiskt misslyckande av osannolika mått. Vi har sett det komma och varningar har inte saknats men tyvärr ignorerats. Den som roat sig med att läsa SVK:s långsiktiga marknadsanalyser har dock haft all anledning att bli nervös. Analyserna belyser hur de stora pågående förändringarna kan komma att påverka det svenska kraft- och elsystemet på sikt.

När myndigheter talar om utmaningar bör man bli orolig. I SVK: s analyser råder det närmast inflation på utmaningar. I den långsiktiga marknadsanalys som publicerades 2018 återfinns 27 utmaningar. Två år senare är de 43. Men det är ingenting mot SVK:s första analys från 2015, ”Anpassning av elsystemet med en stor mängd förnybar elproduktion”. Den är på 54 sidor och innehåller 70 utmaningar. Det är ett skrik på hjälp.

När systemen nu är satta under hård press börjar allt fler aktörer varna för politiska konsekvenser. Det europeiska kraftsystemet blir alltmer sammanlänkat. Tanken är god och bygger på solidaritet. Billig grön el ska kunna flöda fritt i EU. Baksidan är, som nu varit fallet, att länder vid brist tvingats importera dyr gas- och oljeproducerad el.

Men hur solidariska kommer vi att vara om detta fortsätter? När det blir kallt och industrier riskerar att kopplas bort? Kommer länder att fortsätta låta elen flöda fritt? Det är en fråga som nu dyker upp lite varstans.

Och hur ser det ut framåt? Nu när farhågorna besannats. Det är bara att titta på hur marknaden prissätter risk i form av de framtida terminspriserna för el: Winter is coming.

Martin Berg

Skribent med fokus på äganderätt och näringslivsfrågor

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.