Det finns 33 obevakade järnvägsövergångar mellan Kil och Charlottenberg. Mer än hälften av dem behöver stängas för att öka säkerheten. Det bedömer Peter Thörn, åtgärdsplanerare vid Trafikverket i Karlstad.
Efter den tragiska dödsolyckan vid Kärrsmossen förra veckan har diskussionen om de obevakade järnvägskorsningarna tagit ny fart. Trafikverket och Arvika kommun har träffats dels med anledning av olyckan, dels för att diskutera framtida åtgärder längs den sträcka av järnvägen som går genom kommunen.
Vill ha svar
Arvika kommun vill ha svar på tre frågor: Vad händer nu, hur tänker Trafikverket arbeta framåt för att öka säkerheten och hur kan kommunen bidra?
Åtgärdsplanerare Peter Thörn och Bengt Ryhed, som är ställföreträdande regiondirektör på Trafikverket i region väst, träffade Arvika kommuns biträdande kommundirektör Anna Wikstrand i tisdags.
– Vi behöver en inriktning från Trafikverket, säger hon.
Akuta åtgärder
När det gäller händelserna vid Kärrsmossen har en olycksutredning startat. Den är klar tidigast i januari.
– Då kan det bli aktuellt med akuta åtgärder vid den olycksdrabbade korsningen. Men det beror helt på vilka slutsatser man kommer fram till, säger Bengt Ryhed.
Det långsiktiga arbetet för att öka säkerheten och förebygga nya olyckor följer den sedan tidigare bestämda planen. Situationen ska utredas 2023. Att ytterligare en dödsolycka skett påskyndar inte arbetet.
33 utan bommar
Plankorsningen vid Kärrsmossen är en av 18 övergångar för cyklister och gångtrafikanter på sträckan mellan Kil och Charlottenberg, dessutom finns ytterligare 15 obevakade korsningar där också bilar får köra.
Kritiken mot säkerheten är skarp. AN har tidigare hänvisat till ”en person med insyn i branschen” som anser att de obevakade övergångarna är ”livsfarliga” och att de inte på långa vägar uppfyller Trafiksäkerhetsverkets krav på så kallad närsikt.
– Vi kommer att göra en översyn och besluta om åtgärder, säger Bengt Ryhed. I det arbetet är det viktigt att ha nära samverkan med kommunen. Tisdagens möte var en bra början.
Utreder 2023
Men att stänga eller bygga om de farliga järnvägsövergångarna och eventuellt även sätta upp stängsel längs rälsen kommer att ta tid. Inte förrän 2023 startar den utredning där samtliga plankorsningar på Värmlandsbanan kartläggs. Sen ska beslut fattas och pengar prioriteras.
Peter Thörn bekräftar dock redan nu att många obevakade övergångar mellan Kil och Charlottenberg måste bort.
– Vi kommer att stänga mer än hälften. De är inte säkra och vi vill ha hög framkomlighet för tågen, säger han.
Hur vet du det innan utredningen ens har börjat?
– Det är så det brukar bli när vi utreder, säger han.
Enkel lösning
Att bygga om alla till säkra korsningar blir för dyrt. Att stänga och dra om vägar är en enklare lösning. Det medför som regel heller inga långa omvägar, bedömer Thörn, åtminstone inte för bilister.
Förutom att ta bort de farligaste korsningarna kan det också bli aktuellt att sätta upp stängsel längs rälsen. Då måste kommunen betala 90 procent av kostnaden, såvida det inte är inom stationsområdet. Då delar kommun och Trafikverk lika.
Kommunen har också ett ansvar att jobba brett med trafiksäkerhetsfrågor.
– Det är viktigt att vi samverkar runt olika åtgärder, inte minst när det det gäller information till allmänheten, säger Bengt Ryhed.