Låt oss visa Skolinspektionen vad Värmland förmår när det gäller hälsofrämjande skolarbete

Debatt
PUBLICERAD:
Vi på Stjerneskolan i Torsby (bilden) och Lillerudsgymnasiet i Vålberg tillhör de övriga 30 procenten tack vare att vi infört ett digitalt hälsoledningsverktyg som stimulerar eleverna att ta eget ansvar, skriver Anders Knoph och Emma Maschel.
Foto: FB arkiv
Arbetet leder fram till en personlig handlingsplan, en livsstilsplan med konkreta mål och aktiviteter för att nå målen, skriver Anders Knoph och Emma Maschel.

Skolinspektionen är inte nådig i sin kritik när det gäller bristerna i gymnasieskolans hälsofrämjande arbete. Inte mindre än 70 procent av landets gymnasieskolor sägs i en rapport nyligen sakna rutiner för hälsofrämjande arbete. Detta trots att eleverna mår allt sämre med stress och risk för psykisk ohälsa som följd. Kritiken handlar inte minst om bristen på samordning mellan elevhälsan, lärarna i idrott och hälsa och skolledningen.

Vi på Stjerneskolan i Torsby och Lillerudsgymnasiet i Vålberg tillhör de övriga 30 procenten tack vare att vi infört ett digitalt hälsoledningsverktyg som stimulerar eleverna att ta eget ansvar för sin fysiska, mentala och sociala förmåga. Samtidigt hjälper det ledningen att effektivisera det hälsofrämjande arbetet och att följa upp resultaten kopplat till lärandet.

På våra skolor leder och samordnar rektor hälsoarbetet. Vi som arbetar inom idrott och hälsa samarbetar numera mycket närmare elevhälsan än tidigare. Det innebär att vi låter eleverna genomföra enkla fys-tester som alla klarar av och tycker är roliga. Sedan coachar vi dem gruppvis med frågor kopplade till livsstilsområdena fysisk aktivitet, upplevd hälsa, alkohol/tobak/narkotika, matvanor, fritidsvanor och livet i skolan.

Vi lever på det sättet upp till skolinspektionens krav att eleverna måste få reflektera kring hälsofrågor utifrån sina egna personliga liv. Vårt ämne ger oss dessutom möjlighet att göra det här varje termin.

Som vi jobbar kan skolsköterskan se alla elevers livsstilsresultat flera gånger per läsår – en stor fördel eftersom de bara har avsatt tid för hälsosamtal med eleverna vart tredje år. Det kan innebära att elevhälsan avlastas i sitt arbete allteftersom elevernas stress minskar och välmåendet ökar. På våra skolor är det här effekten av ett utvecklat samarbete mellan skolan två viktigaste hälsoprofessioner. Alla blir vinnare när vi hjälps åt att dyrka upp stuprören mellan skolans olika delar på det här sättet.

Själva arbetsverktyget är en enkel webbapplikation som tidigare idrottsläraren, beteendevetaren och författaren Acki Wästlund utvecklat tillsammans med ett stort antal skolors idrottslärare och skolsköterskor under många år. Alla svar matar eleverna in i sin mobil, Ipad eller dator. Arbetet leder fram till en personlig handlingsplan, en livsstilsplan med konkreta mål och aktiviteter för att nå målen. Det kan handla om fysisk träning, upplevd hälsa, stillasittande, matvanor, alkoholvanor, livet i skolan och livet på fritiden. Det är en plan som var och en tar ansvar för att själv genomföra.

För ledningen på våra skolor är det här Bwell-verktyget ett effektivt digitalt arbetsverktyg som gör det enklare att nå skolornas mål när det gäller hälsa och livsstil kopplat till lärandet. Såväl skolledningen som elevhälsa och arbetslag får statistik som stimulerar fler att engagera sig i elevernas välmående. Det är ett underlag som kommer till direkt användning i det systematiska kvalitetsarbetet på våra skolor.

Fler och fler skolor tar efter vårt sätt att arbeta målmedvetet och strukturerat. Arbetsverktyget fungera lika bra på högstadiet som på gymnasiet och även av anställda som också ofta känner stress och oro för psykisk ohälsa. Målet måste vara att vi blir ännu fler skolor som arbetar modernt för att motverka stress och psykisk ohälsa så att Värmland kan bli det goda exemplet i Sverige när det gäller nya sätt att arbeta hälsofrämjande. Vi berättar gärna mer om hur vi arbetar.

Anders Knoph

Stjerneskolan i Torsby

Emma Maschel

Lillerudsgymnasiet i Vålberg

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.