Menar regeringen allvar med regelförenklingsarbetet?

Debatt
PUBLICERAD:
Alla myndigheter som jobbar direkt mot företagen med till exempel tillståndsgivning, tillsyn och uppgiftslämnande bör ha ett särskilt uppdrag att förenkla för företagen i den mån det är möjligt, skriver Andrea Femrell.
Foto: NNR
Regelförbättringsarbete är en av de mest kostnadseffektiva åtgärder regeringen har att tillgå för att skapa ett gott företagsklimat, skriver Andrea Femrell.

Instruktioner och regleringsbrev är regeringens främsta styrmedel gentemot sina myndigheter. Det är också där regeringen lägger fast myndigheternas uppdrag och prioriteringar. Kort sagt, finns en fråga inte med i regleringsbrev och instruktioner är frågan heller inte särskilt prioriterad för regeringen och därmed myndigheten.

I flera år har Näringslivets Regelnämnd NNR, som är det samlade näringslivets företrädare i regelförbättringsfrågor, granskat instruktionerna och regleringsbreven för ett antal utvalda myndigheter som är särskilt relevanta för näringslivet. Detta gör vi för att se och följa hur regelförbättringsarbetet bedrivs och gör skillnad, men också vilket genomslag regelförbättringspolitiken får i praktiken.

I år har NNR granskat regleringsbrev och instruktioner för 26 myndigheter och tyvärr kan vi konstatera att resultatet är magert när det gäller krav och uppdrag att arbeta med regelförbättring.

NNR:s granskning visar att bara sex av de 26 granskade myndigheterna har ett särskilt uppdrag att förenkla för företag inskrivet i regleringsbrev eller instruktioner, och bara sju myndigheter har i uppgift att följa upp sitt arbete ur regelförenklingsperspektiv.

Regelförbättringsarbete är en av de mest kostnadseffektiva åtgärder regeringen har att tillgå för att skapa ett gott företagsklimat. Därför bör alla myndigheter som jobbar direkt mot företagen med till exempel tillståndsgivning, tillsyn och uppgiftslämnande ha ett särskilt uppdrag att förenkla för företagen i den mån det är möjligt – och att kontinuerligt följa upp arbetet så att åtgärderna får önskad effekt. Detta bör gälla även myndigheternas arbete på EU-nivå. På de få ställen vi sett att det förekommit har det givit goda resultat.

I de tuffa tider för företagen vi befinner oss i efter pandemin blir regelförbättringsarbetet extra viktigt. Krångliga regelverk skapar både merarbete och kostnader för företagen. I en pressad situation som den vi befunnit oss i kan regelbördan mycket väl vara den droppe som får bägaren att rinna över, som får företagaren att lägga ner verksamheten eller aldrig starta upp.

Om regeringen menar allvar med att underlätta för företagen, som den säger sig vilja göra, är ett uppdrag åt myndigheterna kanske den lägst hängande frukten. NNR, som tillsammans med våra medlemmar representerar 300 000 företag, inbjuder därför till dialog med regeringen om hur vi kan bidra i denna fråga.

Ett aktivt regelförbättringsarbete kräver politisk prioritet och arbete såväl inom regeringen som hos dess myndigheter. Genom uppdrag till myndigheterna att arbeta med regelförbättring skickas en tydlig signal om att regelförbättring är ett prioriterat område, såväl till myndigheterna som till Sveriges företagare. Det löser inte ut alla problem, men är en viktig start.

Andrea Femrell

Vd för Näringslivets Regelnämnd NNR

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.