Kina och USA. De två största elefanterna är nyckeln till framgång på klimattoppmötet i Glasgow.
Det menar Karlstadsbördige klimatforskaren Mikael Karlsson, som inte gett upp hoppet om 1,5-gradersmålet.
På söndag börjar FN:s stora klimattoppmöte i Glasgow. Karlstadsbördige Mikael Karlsson ska vara på plats och försöker pussla ihop resan med tåg och kanske lite båt.
– Jag åker dit som klimatforskare. Tanken är att vi gör fyra seminarier och sedan är det en massa enskilda möten, säger han.
Han är docent i miljövetenskap vid Uppsala universitet och har tidigare varit ordförande för Naturskyddsföreningen.
Karlstadsprästen har gått till Glasgow: ”Det är en politisk handling”Inför toppmötet: Löfbergs vill se fler agera – trycker på för dyrare prislapp på utsläppHur viktigt är det här toppmötet?
– Det går inte att svara på förrän efteråt, men det kan bli oerhört viktigt. Om man jämför med för ett år sedan, då var det världen minus Donald Trump, nu är det världen plus Joe Biden. Skillnaden med ett USA som en positiv kraft i stället för bromskloss är potentiellt oerhört kraftfull.
Nyckelspelare
Han betraktar Kina och USA som nyckelspelare. Kina släpper ut mest växthusgaser i världen, USA är tvåa och har historiskt mycket stora utsläpp.
– Om de inte kommer överens blir det nog väldigt svårt. Kommer de överens kan det bli ett rejält kliv framåt.
Vilka är de viktigaste besluten som kan fattas?
– Det viktigaste ur klimatsynpunkt är att länderna skärper sina nationella planer och minskar utsläppen snabbare, gärna levererar nya målsättningar.
Flera FN-rapporter som släppts inför mötet visar på ett stort gap mellan klimatmålen och de utsläpp som sker.
– En jätteviktig andra fråga handlar om finansiering och där finns ett löfte sedan lång tid tillbaka om att minst hundra miljarder dollar ska avsättas varje år för att stötta det globala syd. De pengarna skulle ha funnits på bordet redan 2020.
Pandemin kanske kan vara en ursäkt för dröjsmålet, men att få fram dem nu är viktigt av två skäl, enligt Mikael Karlsson.
– Dels är pengarna viktiga i sig för åtgärder, dels är de viktiga som smörjmedel för överenskommelser.
Han nämner enhetliga sätt att mäta och redovisa utsläppen som en tredje viktig fråga.
”1,5 grader fortfarande möjligt”
En FN-rapport som släpptes i veckan visar att om världen genomför de åtgärder som nu utlovats ökar utsläppen ändå med knappt 16 procent mellan 2010 och 2030. Målet är en uppvärmning väl under 2 grader, helst 1,5 grader.
Hur löst hänger 1,5-gradersmålet skulle du säga?
– Det är fortfarande möjligt att klara. Men för eller senare måste utsläppen vända ner väldigt kraftigt. Det har att göra med flera saker: vilket år börjar utsläppen vända ner, hur snabbt går de ner och vilka åtgärder vidtas för att suga upp koldioxid ur atmosfären.
En stor osäkerhetsfaktor är att ingen vet exakt hur känslig atmosfären är för ökade halter av växthusgaser. En uppskattning säger att temperaturen ökar med tre grader om halterna fördubblas jämfört med förindustriell tid.
Åtgärderna garanterar alltså inte att temperaturmålen klaras: chansen är två på tre.
Sidonyttor
Han säger att diskussionen ofta förs utifrån att det skulle vara svårt och jobbigt att minska utsläppen.
– Men forskningen visar att det kanske inte är så svårt och dyrt och dessutom får man en massa sidonyttor.
Det kan handla både om sparade liv och pengar, till exempel genom renare luft och mer hälsosam kost. Till exempel dör uppskattningsvis 7 600 svenskar varje år av luftföroreningar. Den svenska dödssiffran är jämförbar med antalet avlidna i covid-19. Åtta miljoner människor världen över dog av luftföroreningar orsakade av fossila bränslen 2018, enligt forskning från Harvards universitet i USA.
Ändå har exempelvis Kina och USA ägnat sig åt att peka finger åt varandra i klimatfrågan.
Det gäller att Kina och USA slutar spela svartepetter när det gäller klimatåtgärder?
– Ja, och det var det som de slutade med i Paris 2015. Då blev det för första gången ett bra klimatavtal i betydelsen att det ringade in vad forskningen säger om vilka temperaturmål som krävs för att undvika farlig klimatförändring.
Nu behöver orden bli till handling, anser Mikael Karlsson.
– Nu gäller det att omsätta det här avtalet i utsläppsminskningar och det är en bit kvar, men jag ser att det är fullt möjligt.
Kurvorna pekar åt fel håll
FN-organet World meteorological organization, WMO, släppte på måndagen ett antal siffror om tillståndet för klimatet.
2020 nådde koldioxidhalten i atmosfären 413 miljondelar. Enligt WMO är det jämförbart med förhållandena för tre till fem miljoner år sedan, då jorden var två–tre grader varmare än i dag och havsnivån 10–20 meter högre.
Sedan 1990 har den värmande effekten som orsakas av långlivade växthusgaser ökat med 47 procent.
De tillfälligt minskade utsläppen under coronapandemin har inte gett någon märkbar effekt på varken nivåerna eller hur snabbt de ökar.
Runt hälften av koldioxiden vi släpper ut stannar kvar i atmosfären. Den andra hälften tas upp av hav och ekosystem på land. Men naturens förmåga att ta upp koldioxiden kan vara på väg att minska.
Så länge utsläppen ökar kommer temperaturen globalt att öka. Eftersom koldioxid är en långlivad växthusgas kommer temperaturhöjningen att hålla i sig i decennier även om utsläppen snabbt minskas till netto noll.
En ny analys från FN visar att planerna för alla parter i Parisavtalet pekar på att världens samlade utsläpp kommer att vara 16 procent större 2030 än 2010. Det kan leda till en temperaturhöjning på 2,7 grader till år 2100.
Källa: World meteorological organization, FN