Bildningstradition i fara

Ledare
PUBLICERAD:
Att läsa är nödvändigt.
Foto: Christine Olsson/TT
Läslusten bland barn är historiskt låg i Sverige. Jämfört med andra OECD-länder ligger Sverige i botten. Bara Nederländerna, Norge, Belgien, Danmark och Schweiz är sämre. Det är oroväckande.

Två av tre pojkar läser bara om de måste, bland flickor är det varannan. Mellan åren 2007 och 2017 har andelen som läser fem sidor eller mer under en skoldag minskat från 31 till 6 procent i årskurs nio. Andelen som inte läser en hel sida skönlitteratur under en skoldag har ökat från 62 procent till 87 procent. Det visar statistik från tidningen Läraren.

Vi riskerar att få grupper som har så pass begränsad läsförmåga att de inte kan tolka texter på rätt sätt. Det är ett undervisningsproblem men också ett demokratiproblem. Att tolka och läsa källkritiskt är nödvändigt för att kunna hantera påverkan av olika slag.

Förra året skrev historikern Dick Harrison i Svenska Dagbladet att den allt sämre läsförståelsen i Sverige rubbar en bildningstradition med tusenåriga anor. Han framhöll att forskning visar att det krävs ett ordförråd på 50 000 ord för att till fullo förstå en dagstidning, och utan att läsa eller höra texter har en 17-åring bara ett ordförråd på 17 000 ord.

Läsning är en dörr till såväl andra kulturer och perspektiv som kunskap. Och för den psykologiska och moraliska utvecklingen är exempelvis skönlitteratur inte att underskatta. Psykologiska experiment visar att skönlitteratur kan stärka vår empati för grupper som vi annars inte bryr oss om.

Det är knappast en förhastad slutsats att digitaliseringen i skolan kan vara en bidragande orsak till detta. Nordiska länder har i dag en lägre andel elever som tycker om att läsa jämfört med andra EU- och OECD-länder. Samtidigt är skolorna mer digitaliserade än i andra jämförbara länder. I Sverige har många skolor helt skrotat traditionella läroböcker och rustat ner skolbiblioteken till förmån för digitala verktyg. Trots att det finns forskning som visar att tryckta texter ger bättre läsförståelse.

I tidningen Läraren vittnar lärare om att de höga kraven på lärare att dokumentera och uppfylla strikta betygskriterier gör att läsning inte prioriteras. Språkutvecklingen ska främjas, men hur ska man kunna mäta och dokumentera subjektiva läsupplevelser? Kanske är det dags att ge lärare större frihet och utrymme att utöva sin profession.

Men även om skolan har ett stort ansvar så går det inte att komma ifrån att föräldrar också har det. Att läsa högt för sitt barn är ett av de mest effektiva sätten att påverka läsvanor. Föräldrars egna läsvanor har också betydelse. Barn gör inte som vi säger, barn gör som vi gör, brukar man säga.

Det kommer alltid finnas de som läser mindre än andra, men vi kan åtminstone göra vad vi kan för att så många som möjligt läser mer. Det kommer samhället, demokratin och individen själv tjäna på.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.