Intervju Ruth Nordström: Hon försvarade samvetsfriheten

Signerat
PUBLICERAD:
Det handlar om en minoritet i Sverige som av religiösa eller samvetsövertygelse önskar samvetsfrihet och mänskliga rättigheter handlar om att skydda minoriteter i förhållande till staten, säger Ruth Nordström.
Foto: Victoria Runegrund
Du ska helst hålla dig till det politiskt korrekta och du ska inte sticka ut för mycket. Det finns en ängslighet kring etiskt komplicerade frågor, säger Ruth Nordström.

Advokaten Ruth Nordström ledde det juridiska arbetet i det uppmärksammade barnmorskefallet ändå upp till Europadomstolen. I boken Till de utsattas försvar, skriver Nordström om hur det var att utmana den svenska åsiktskorridoren. Svenska Nyhetsbyrån har intervjuat Ruth Nordström.

Varför skrev du boken?

– Dels ville jag beskriva händelserna kring ett av Sveriges mest uppmärksammade rättsfall, om den åsiktskorridor vi mötte och mediestormen vi hamnade i. Dels ville jag skriva om hemlösa, papperslösa, offer för människohandel och andra utsatta individer som fallit mellan stolarna i det sociala skyddsnätet, som vi möter varje vecka i vår juristjour.

Vad är åsiktskorridoren för något?

– Jag skulle sammanfatta det som ett destruktivt klimat, som gör att det i princip blir omöjligt att diskutera etiskt svåra frågor offentligt utan att man antingen stigmatiseras, misstänkliggörs eller blir utfryst.

Varför tror du att det är så?

Det är svårt att svara på det, men vi har en stark konsensuskultur i Sverige. Du ska helst hålla dig till det politiskt korrekta och du ska inte sticka ut för mycket. Det finns en ängslighet kring etiskt komplicerade frågor. Jag kommer från Norge och där är det inte alls som här.

Valde man medvetet att inte förstå era synpunkter?

– Min klient och jag utmålades för att vara del av en stor kampanj mot den svenska aborträtten. Men det var inte en fråga om abort, utan en fråga om samvetsfrihet. Det hade varit mer hederligt om vi i den offentliga debatten faktiskt kunnat diskutera sakfrågan, samvetsfrihet som en mänsklig rättighet enligt Europakonventionen. Det handlar om en minoritet i Sverige som av religiösa eller samvetsövertygelse önskar samvetsfrihet och mänskliga rättigheter handlar om att skydda minoriteter i förhållande till staten. Man var inte heller hederlig nog att säga okej, det fungerar i Norge, Danmark och fyrtio länder i Europa, vad är det som gör att det inte fungerar i Sverige?

Kritiker till samvetsfrihet menar att det handlar om vårdvägran. Är det inte så?

– Det här att försöka vända barnmorskornas rätt till samvetsfrihet till att handla om vårdvägran blir pinsamt. Våra klienter skulle ju jobba i förlossningsvården och på BB och de gör det i Norge i dag. Samvetsfrihet gäller för många yrken. Det gäller för journalister, präster, läkare och poliser. Läkare ska till exempel inte behöva åldersbestämma en flykting. Poliser ska inte behöva verkställa utvisningar om de skulle anse att det strider mot deras samvete. Om vi pratar om samvetsfrihet inom vården så har ju dödshjälp varit kanske det mest aktuella i Europa.

Med allt du vet i dag, hade du tagit dig an fallet?

– Det var tur att man inte visste vad som skulle hända. Men jag tror faktiskt ändå att jag skulle ha gjort det. Det är fortfarande lika självklart för mig med rätten till samvetsfrihet. Det är fortfarande en mänsklig rättighet som respekteras i fyrtio länder i Europa. Det borde vi kunna klara av att respektera även i Sverige. Men det är klart att jag då hade hoppats att det skulle vara en lite lugnare process, där man hade kunnat fokusera på juridiken.

Varför tror du Sverige sticker ut i jämförelse med Danmark och Norge?

– Man har kanske inte gjort sin hemläxa. Sverige är väldigt duktiga på att kritisera när andra länder bryter mot mänskliga rättigheter, men ser inte att vi faktiskt bryter mot internationella konventioner på hemmaplan. Vi ser detta dagligen när vi jobbar med ärenden till FN:s tortyrkommitté eller FN:s kommitté för mänskliga rättigheter och vi släppte nyss en rapport om människohandel ur ett barnrättsperspektiv där slutsatsen är att Sverige inte lever upp till sina internationella åtaganden på dessa områden.

I din bok ger du uttryck för en viss oro att mediebilden av er skulle påverka utgången i målet. Tror du att det gjorde det?

– Det ställer stora krav på domstolarnas professionalitet att ha distans. Två ministrar hade klart och tydligt uttalat vad de önskade få se för domslut. Och media hade från både höger- till vänsterpress tagit ställning. Henrik Sundström, advokat och skribent, menade i en debattartikel att det i princip inte går för domstolarna att inte bli påverkade i ett sådant läge. Jag skulle vilja säga att det krävs mycket kurage av en domare att helt skaka av sig det.

Ni var flera ombud i processen. Har de liknande erfarenhet av den här tiden?

– Ett av de andra ombuden, människorättsadvokaten Percy Bratt, sa till Dagens Nyheter att han aldrig stött på någonting liknande i sin karriär, just att han blev så ifrågasatt som advokat. Hur kunde han försvara den här barnmorskan? Men det var som han så om andra uppmärksammade rättsfall, att det här handlar om grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Det är ju det man försvarar. (SNB)

Isak Rutqvist

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.