Insändare: Vad kostar egentligen invandringen?

Insändare
PUBLICERAD:
Debatten om invandring saknar ett större perspektiv och är sällan grundad på vad forskningen säger. I stället råder ett kortsiktigt tänkande och ett allt mer uppskruvat tonläge, tycker insändarskribenten.
Foto: Stina Stjernkvist / TT
Den svenska regeringen och den ekonomiska expertisen ansåg att flyktingmottagandet 2015 skulle bli en stor kostnad. Denna kostnad skulle skapa stora underskott, ta pengar från välfärden, tvinga staten att låna och kanske också tvinga fram skattehöjningar. Makthavare framställde detta ekonomiska resonemang inte som en prognos, utan som ett ofrånkomligt faktum.

Detta kostnadsperspektiv bygger på en bristfällig kunskap om makroekonomi. En stats utgifter kan inte betraktas på samma sätt som ett hushålls utgifter, och inte uttryckas i samma termer.

I ett hushåll är spenderade pengar förlorade. Dessutom får vi betala skatt på våra inkomster och pensioner och vi betalar moms på de varor och tjänster vi köper. När en stat spenderar är detta alltid en inkomst någon annanstans i ekonomin, för kommunerna, företagen och hushållen, eftersom pengarna ju inte försvinner.

Invandring kan vara ett medel för att underlätta försörjningen av en åldrande befolkning. Erfarenheten är att invandrare har en ålderssammansättning med låg andel åldringar och hög andel i förvärvsarbetande åldrar. Så tycks fallet vara i alla invandringsländer och oberoende av om invandringen är arbetskraftsinvandring eller flykting- och anhöriginvandring. Om alla har ungefär samma sysselsättningsgrad kan det förväntas att invandringen är ekonomiskt gynnsam för de infödda i bemärkelsen att den offentliga sektorn i sin helhet ger ökande inkomster, som bland annat kan användas till pensioner.

Statens kostnader för flyktinginvandring bidrar till att öka tillväxten. Med tillväxten ökar också skatteintäkterna, vilket i sin tur kan generera överskott.

Åren 2016 och 2017, då staten lade som mest pengar på flyktingar, blev överskotten de största på ett decennium.

Utan invandring stannar Sverige - så har det varit historiskt. Så är det i dag. Och så kommer det att vara i framtiden. Debatten saknar ett större perspektiv och är sällan grundad på vad forskningen säger. I stället råder ett kortsiktigt tänkande och ett allt mer uppskruvat tonläge.

Hur stora är egentligen kostnaderna för invandringen till Sverige? Någon sådan statlig utredning har inte inletts, men OECD har genomfört en omfattande granskning som med stor sannolikhet gör många mycket besvikna.

Rapporten visar att invandringen till OECD-länderna är en bra affär för statskassan. 27 länder har granskats och resultaten visar tydligt att frågan är felställd. För 22 av dessa länder är det inte frågan om kostnader över huvud taget. Invandrare betalar mer till stat och kommun än vad de får tillbaka i form av till exempel socialbidrag och pensioner.

Lars-Arne Sjöberg

Karlstad

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.