Arvikaforskaren reder ut mysteriet om den vita älgen

Hur kommer det sig att vissa älgar är vita? Ingen vet, men forskaren Sofia Mikko från Arvika ska ta reda varför.

– Jag har mina misstankar, säger hon.

För västvärmländska skogsbesökare med tur kan den synas till, den närmast mytomspunna vita älgen.

Varför den faktiskt ser ut som den gör vet ingen. Arvikabördiga Sofia Mikko vill ändra på det. Hon är docent på institutionen för husdjursgenetik vid SLU i Uppsala och har forskat på den vita älgen sedan 2017.

– Då var arvsmassan på älg inte avläst över huvud taget, så det var ganska svårjobbat med en för forskningen helt ny art. Till en början fick jag jämföra med ko och får, nu finns det mycket större möjligheter att faktiskt hitta något.

Nål i en höstack

När AN når Sofia Mikko är hon på besök i Värmland för att hämta ytterligare prover från vit älg. Hon är i full gång med att läsa av hela arvsmassan för att jämföra med den bruna älgens arvsmassa och se vart genetiken skiljer sig åt. Men det är en lång väg fram till ett definitivt svar.

– Nu har vi 20 gener att gå igenom på listan över möjliga alternativ. Det är lite som att leta efter en nål i höstack. Sedan ska det verifieras och kontrolleras. Exakt vilken mutation det är, och vad som är förändrat, kan vara svårt att bevisa.

Har du någon egen teori?

– Jag har mina misstankar och kandidater gener som jag tror mer på, så det är där jag först och främst kommer att leta. Sedan tidigare har jag forskat på färggenetiken hos hästar och vet vilka gener som ger blekning av pigment.

Hur lång tid tror du att det tar att komma fram svar?

– Forskning tar alltid mycket längre tid än vad man tror. Med en kvalificerad hypotes och lite tur kan man också hitta den rätta genen direkt.

Tror du att ni lyckas?

– Det tror jag. Speciellt nu när vi fått in så mycket prover. Med färre prover kan det visa sig stämma av ren slump. Ju fler prover, desto större sannolikhet att det blir rätt.

”Går bara gissa vilt hur många de är”

Själv har hon att se den vita älgen i verkligheten kvar på listan.

– Det skulle vara jättehäftigt, något jag verkligen vill göra. Framför allt skulle jag vilja se hur pälsen ser ut, om den är spräcklig eller helt enfärgad.

Varför tror du att den vita älgen fascinerar så många?

– Vita djur, oavsett vilka, har på något sätt alltid fascinerat människan. Kungar har ridit på vita hästar och det har varit en statusmarkör. Älgar är majestätiska som de är, om de är vita lyser de upp så att det blir en visuell upplevelse också.

Ett annat mål med studien är att fastställa hur många vita älgar det faktiskt finns.

– Idag går det bara att gissa vilt hur många de är, det är ingen som vet. Om vi lyckas hitta mutationen kan vi också göra en bättre skattning av hur vanliga de är. Det kan vara till hjälp för jägarkåren.

Sofia Mikko vill också skicka med en uppmaning till älgjägare.

– Jag vill inte att någon fäller älgar enkom för det här projektet. Det är jätteviktigt. Om vit älg ändå ska fällas så tar jag gärna emot prover.

Till sin hjälp i forskningen har hon masterstudenter från SLU. Tillsammans jobbar de vidare för att knäcka den genetiska koden om den vita älgen.