Att satsa på en fungerande infrastruktur är att investera i framtiden. Därför ser vi med oro på hur medlen för att underhålla och rusta upp länets vägar urholkas, skriver regionråden Stina Höök (M) och Åsa Johansson (S).
Det värmländska vägnätet har byggts upp under lång tid och är värt enorma summor om vi skulle byggt det i ett svep nu. Det är detta vägnät som tillsammans med järnvägen och sjöfarten har gjort det möjligt att bygga upp den industri som fortfarande präglar Värmland. Det är denna infrastruktur som har gett en mängd mindre företag förutsättningar att utvecklas och blomstra. Vägarna och järnvägen låter människor bo på en plats och arbeta på en annan – de är helt enkelt en förutsättning för ett levande Värmland.
Att vägarna redan är byggda ska vi vara tacksamma för. Den investeringen skulle som sagt vara nära nog oöverstiglig i dag. Men vägar kräver underhåll för att fungera. Under lång tid har underhållet av vägarna fått stå tillbaka för större satsningar, och det gäller inte bara Värmland. Många regioner har fått se underhållsbudgetarna för vägnätet i realiteten urholkas.
På samma sätt som ett fungerande och välunderhållet vägnät ger invånare och näringsliv möjlighet att utvecklas leder ett eftersatt underhåll till att förutsättningarna för invånare och näringsliv försämras. Inte minst slår detta mot landsbygdskommuner. I rapporten ”Hela kungariket och halva pengarna” från Sydsvenska Industri- och Handelskammaren är det tydligt att Värmland dessutom är en av de regioner där underfinansieringen är som störst i förhållande till regionens ekonomiska storlek.
Så skriver du en debattartikelVägarna behöver dessutom inte bara underhållas utan även förbättras och byggas ut. I Värmland råder det exempelvis brist på vägar som tål tunga transporter, så kallade BK4-vägar. Det drabbar i synnerhet landsbygdskommuner och försvårar för företag att etablera sig där. Bristen på vägar som klarar tyngre transporter gör det också svårare att minska klimatpåverkan inom transportsektorn, eftersom ett större antal lastbilar behöver köra flera vändor.
Slutligen är trafiksäkerhet en viktig fråga. Vi har vägar med skrämmande höga olyckstal. Vi vill särskilt peka på E18-sträckan Valnäs-Töcksfors. Den brukar ofta kallas ”Den sista felande länken” mellan Oslo och Stockholm. Den svårt olycksdrabbade sträckan saknar mitträcken och har ungefär dubbelt så mycket tung trafik som genomsnittet i Sverige. Vi behöver medel för att mötesseparera denna och andra vägar. Det handlar om liv.
Region Värmland har på olika sätt pekat på detta för Trafikverket och ansvariga politiker. Vi har gång på gång förklarat att detta är något av en ödesfråga för ett län som Värmland. Vi blev därför mycket bekymrade när Trafikverket meddelade att de medel som regeringen avsätter för drift och underhåll av väg ändå inte räcker för att täcka de behov som finns, något som främst drabbar vägar med mindre trafik.
Enligt Trafikverkets drift- och underhållsavdelning krävs det mycket mer än så för att möta behoven. Vi kommer alltså att få se allt sämre värmländska vägar.
Vi riktar därför en uppmaning till ansvariga politiker på riksnivå: förstärk Trafikverkets budget för underhåll och säkerhet. Det handlar om vår framtid.
Stina Höök (M)
Ordförande för regionala utvecklingsnämnden, Region Värmland
Åsa Johansson (S)
Vice ordförande för regionala utvecklingsnämnden, Region Värmland