Anita bodde på Månsberget i 60 år: ”Här kan man inte tänka sig att folk ska ha utflykt”

Natur eller handel?

Planerna för Månsberget i Karlstad har lett till splittring.

21 000 namnunderskrifter – och lika många kottar – har samlats in i protest.

Men Anita Monsén, som bott på Månsberget i nästan 60 år, har svårt att förstå uppståndelsen.

Trafiken från E18 och Bergviksvägen i Karlstad bullrar oavbrutet i bakgrunden. Höstregnet faller sakta över Månsberget. Här bodde 90-åriga Anita Monsén i nästan 60 år.

Nu visar hon runt på området tillsammans med svärsonen Filip Gille, tidigare moderat kommunpolitiker på Hammarö. Hon går ner mot Bergviksvägen.

– Här kan man inte tänka sig att folk ska promenera och ha några utflykter, säger Anita Monsén över trafikbruset.

De ursprungliga handelsplanerna bantades för att spara mer skog. Förslaget på 27 000 kvadratmeter handel har likväl fått 21 000 personer att skriva på en protestlista – och lika många kottar har lämnats utanför stadsbyggnadskontoret.

Efter att förslaget fått ja i stadsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen väntar beslut i kommunfullmäktige. Fullmäktige i Karlstad har 61 mandat. Partierna som säger ja – Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centern, Liberalerna och Kristdemokraterna – har totalt 31 mandat i fullmäktige. Nej-partierna Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Karlstadpartiet livskvalitet har 30.

Förslaget ser ut att gå igenom – nätt och jämnt.

”Obehagligt”

Anita Monsén är positiv till planerna. Karlstadsborna blir allt fler och då tycker hon att den här luckan mellan Biltema och västra delen av Bergvik passar bra att bygga på. Då knyts handeln i olika delar av området ihop.

Familjen Monsén äger en bit av marken på Månsberget, men inte den delen som föreslås att bebyggas. I dag är hela området privatägt.

Hur känns det när området är så omdebatterat?

– Jag tycker att det är obehagligt på något sätt. Det har blivit så överdrivet, säger Anita Monsén.

Många nyfikna har letat sig hit sedan rapporteringen började och vissa kliver rakt in på tomterna.

– De kommer hit och sätter sig på förstukvisten och fikar, säger Anitas svärson Filip Gille.

– De missuppfattar och tror att det är en stadspark säger Anita Monsén.

Många av byggnaderna är slitna. Färgen flagnar, en del fönsterrutor är trasiga. Vid vändplanen har människor slängt cigarettfimpar och portionssnus.

– Det är naturligtvis tråkigt att det förfaller.

I dag bor ingen i något av husen, men Monséns mattor finns kvar.

Naturvärden

Men här finns mer än trafikbuller och fimpar. Månsberget har tre nyckelbiotoper med runt 200 år gamla tallar, mycket död ved och rödlistade arter. Det ingår i ett område som beskrivs som en naturens flaskhals mellan Hammarö och resten av Värmland.

Enligt miljökonsekvensbeskrivningen motverkar förslaget en del av kommunens egna klimatmål. Det leder till mer, till stora delar fossildriven, trafik och det orsakar både utsläpp av växthusgaser och gör luften sämre. Naturmässigt värdefull, tätortsnära skog försvinner. Samtidigt kommer en del av området att skyddas bättre.

"Fler som ska samsas”

Författaren och hållbarhetsinfluencern Emma Sundh är en av dem som engagerat sig mot byggplanerna på Månsberget.

– Så ska det inte vara, säger hon när hon får höra att debatten har fått många nyfikna att stövla in på området.

– Jag hade ju hoppats att man satt stopp för detta för länge sedan.

Men för henne var det självklart att engagera sig.

– Det finns andra arter än människan. Vi är fler som ska samsas på den här planeten och vi människor är beroende av intakta ekosystem. Dessutom har vi klimat- och miljömål – och det här går emot dem.

I dag hotas hundratusentals arter världen över av utrotning.

Hon fortsätter:

– Man pratar om jobben, men är det framtidens jobb? Vi behöver skapa arbetstillfällen som ger trygghet och framtidstro – satsningar som lirar med uppsatta klimat- och miljömål. Karlstad gör så mycket bra, men det här ser inte bra ut.

"Man måste ha principer”

Anita Monsén berättar att för länge sedan var det vedtomter på området, tomter ägda av Karlstadsbor som högg ved för husbehov. 1958 flyttade hon hit med sin man.

– Då var det bara skogar. Jag hade hundar och har nog trampat upp många stigar häromkring.

För över 40 år sedan flyttade familjen hit Monséns mattor från centrala Karlstad.

– Det var ju väldigt bra att parkera här, jämfört med i stan.

Nu finns ett e-förslag om att använda området till rekreation i stället för att bygga handel. Men Anita Monsén tror inte att det fungerar. Under hennes år på Månsberget har det inte varit mycket friluftsliv.

– Det är inte många som promenerar här. Något finare är det däråt, för det ligger åt söder, säger hon och pekar.

Hon är kritisk mot hur Socialdemokraterna svängt från att först vara för förslaget om handel till att nu vara emot.

– Man måste vara insatt i ärendet och ha principer. Det går inte att lyssna på influencers.

Hon anser att det kan finnas särintessen i motståndet och att det domineras av känslor i stället för fakta. En del av Månsberget består redan av hus och öppen mark, påpekar hon.

– Det har blivit så stort. Det var inget märkvärdigt från början, sedan är det några som sätter i gång och överdriver det hela och så får de med sig opinionen.

"Obekväma samtal”

Emma Sundh säger att hon inte har något att vinna på att ta av sin fritid och ge sig in i den här debatten.

– Vad skulle det vara? Alla som engagerar sig ideellt gör nog det för att man känner att man måste. Det är obekväma samtal många gånger och handlar om att göra på ett annat sätt än vi är vana vid.

Hur ska Karlstad klara både klimat- och miljömål och att växa?

– Det är en fråga som både kommun, näringsliv och civilsamhället behöver samverka kring. Någonstans handlar det om att växa med framtiden i åtanke, att ha många tankar i huvudet samtidigt.

De stora frågorna om klimat, biologisk mångfald och en hållbar utveckling skär alla genom skogen på Månsberget och har lett till att det har blivit så omstritt, menar hon. Själv kan hon inte kan låta bli att engagera sig.

– Jag måste göra det, för att jag ska kunna se mina barn i ögonen. Vad ska jag annars svara när de frågar vad jag gjorde när jag hade chansen?

Svår avvägning

Anita Monsén och Filip Gille funderar på avvägningen mellan miljö och en växande stad.

Hur ska man klara den balansgången?

– Jag tycker det är skitsvårt, säger Filip Gille.

– Jag tycker man förstorar det, säger Anita Monsén och fortsätter:

– Värmland har ju mycket skog och det finns mycket för Karlstadsborna att promenera i.

Hon poängterar att en del skog föreslås bli kvar.

– Kommunen vill expandera och det ställer ju krav på både infrastruktur och service. Att det krockar med miljömålen är ganska självklart. Man får väl försöka göra det där det ställer till minst skada, säger Filip Gille.

Läs tidigare artiklar: