Värmländskt team bakom naturserie i SVT: "Ett epos om Sveriges fiskar"

Publicerad:
Tv-serien "Fiskarnas rike" visar upp svenska vatten på ett unikt sätt. 46 filmare har arbetat med projektet under flera års tid. Foto: Fiskarnas rike

SVT:s naturserie "Fiskarnas rike" vill fascinera, informera och väcka intresse kring våra svenska vatten. Här möter tittaren unika bilder från hela landet, filmade av 46 fotografer under flera års tid.

Bakom serien står ett arbetsteam från Karlstad.

Sportfiskeprofilen Martin Falklind är initiativtagare till "Fiskarnas rike", en naturserie om tre timslånga avsnitt som visas i SVT med start den 17 oktober. Här visas de svenska vattnen upp på ett aldrig tidigare visat sätt. I landets älvar, sjöar och hav finns det organismer i ett samspel där den minsta arten kan ha den största inverkan på ekosystemet.

– Det här är ett unikt och storslaget projekt, börjar Maria Ålander och beskriver serien som ett epos om Sveriges fiskar.

– En stor del av seriens filmsekvenser visar skeenden i naturen som inte har visats tidigare. Många är vana att se filmer om korallhav och hajar, det här visar upp våra svenska vatten på ett helt nytt sätt.

Maria Ålander är manusförfattare och producent för serien, projektledare är Anneli Romany.

– Vi behöver synliggöra situationen för våra svenska fiskar och vatten. Få folk mer kunniga och intresserade och inte minst fascinerade, säger Anneli Romany.

– I allmänhet ser man bara den fina, glittrande ytan, men man vet inte alls så mycket om det liv som finns där under. Alla djur, alla växter som ger oss syre, mat och flera andra basfunktioner. Livet i vattnet är grunden i många näringskedjor, fortsätter Maria Ålander.

Nejonöga lever i älven.
Nejonöga lever i älven. Foto: Fiskarnas rike

Intressant, fascinerande och sorglig

Tillsammans med ljudläggaren Ola Eliasson och klipparen Björn Tjärnberg utgör Maria Ålander och Anneli Romany det värmländska teamet bakom produktionen. De har arbetat tillsammans tidigare, gruppen svetsades samman redan under 90-talet då Bo Landins Scandinature producerade naturfilmer.

– Sverige har utrotat matfisken på både västkusten och i Östersjön. Vi har stängt av älvarna och vattendragen vilket hindrar fisken från att vandra. Så serien är både spännande och fascinerande, men också sorglig emellanåt, fortsätter Maria Ålander.

– Serien lyfter även exempel där åtgärder har lyckats, skjuter Anneli in.

– Fiskar har en väldigt kraftig förmåga att återhämta sig. Små åtgärder får snabba, positiva effekter. Det har varit viktigt för oss att serien ska ge hopp, kännas hoppfull.

Hela 46 filmfotografer har bidragit till de tre avsnitten. Alla med olika specialiteter både vad gäller artkännedom och det rent tekniska kring inspelningsutrustning.

– Miljöerna har många gånger varit otroligt krävande. Strömmande vatten, vinterkyla, mörker – det är väldigt nördiga, dedikerade filmare som har fixat det här, ler Maria.

– Färgen i de svenska vattnen är dessutom väldigt besvärlig. Det är grumligt och mörkt – vissa insjöar har bara en, två decimeters sikt. Vi har sökt klara vatten och dessutom utvecklat specialkameror för att fånga vattenlivet.

Totalt har 1509 filmade timmar kokats ner till tre timmars tv-serie. Det är bilder från 19 av landets 25 landskap.

– Vi har varit på flera platser i Värmland, bland annat vid Stenbron i Karlstad och ute vid Hammarö Sydspets.

Mal.
Mal. Foto: Fiskarnas rike

"Häpnadsväckande parningsritualer"

För Ola Eliasson har projektet varit extra intressant och givande.

– Jag har ett väldigt stort fiskeintresse sedan barnsben. Men även för mig som inbiten fiskare bjuder innehållet på en stor mängd nyheter. Speciellt i beteendet hos flera arter. Många av arterna, även de allra mest kända som abborre och gädda, visas på ett nytt sätt. Det är häftigt att se vilken hastighet en gädda kan komma upp i och vilken kraft den har i attacken!

Ola Eliasson fortsätter:

– Det är inga problem att få en panda att kännas gullig i en naturfilm, men det är svårare att få fram samma känslor för en fisk. Men här tycker jag faktiskt att vi har lyckats med det några gånger.

– Samtidigt är fisk en resurs, det är mat, poängterar Maria Ålander och beskriver en sekvens där en abborre samarbetar med en sutare.

– Just den sekvensen är faktiskt väldigt gullig. Ett annat smått häpnadsväckande exempel är torskens parningsritualer som bland annat innefattar minst fem olika läten.

Lax.
Lax. Foto: Fiskarnas rike

Fiskepolitiken ett getingbo

Alla inblandade är öerens om att kunskapen kring de inhemska vattnen är knapp, mycket på grund av att det ofta har varit något som har tagits för givet.

– Förståelsen för hur livet i våra vatten påverkar hela den biologiska mångfalden har inte varit så stor, säger Maria.

"Fiskarnas rike" bjuder inga pekpinnar utan vill främst skapa eftertanke och intresse.

– I grunden är det en naturfilm i traditionell mening, men här finns också några tänkvärda reflektioner. Fiskepolitiken är ett getingbo, vattenkraften är också ett känsligt ämne – filmen kommer att mötas av reaktioner. Länder som USA och Norge är betydligt bättre på att ta hand om sina vatten är vi är. Det går fortfarande att göra någonting åt det, det är inte försent. Men som det är just nu är alla förlorare, avsett vilken sida i debatten man står på.

Teamet bakom "Fiskarnas rike": Ola Eliasson, Martin Folklind, Björn Tjärnberg, Anneli Romany och Maria Ålander.
Teamet bakom "Fiskarnas rike": Ola Eliasson, Martin Folklind, Björn Tjärnberg, Anneli Romany och Maria Ålander.

Det omfattande råmaterialet hoppas teamet kunna utgöra en grund för en fortsättning.

– Det är vår förhoppning. Vi är så tagna av den här hemliga undervattensvärlden som man inte har sett tidigare. Ett nytt universum.

Värmlänningen bakom Abbas nya låtar: "Häftigt att fånga magin"

Artikeltaggar

Björn TjärnbergBo LandinDjur och naturDokumentärfilmFilmFiskKarlstadNöje/KulturNorgeSVTUSAVattenVattenkraft

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Läs vidare