NWT på djupet: Gängens metoder för att öka sin makt i Karlstad

Värvar barn med pengar och godis • Orosanmälningarna ”haglar in”

Med pengar och godis försökte de värva nioåringen.

Mellanstadieelever misshandlar varandra och filmar händelserna.

Antalet orosanmälningar kring brott bland barn och unga har ökat kraftigt.

Så här ser ungdomskriminaliteten ut i Karlstad. Men det pågår ett arbete bakom kulisserna för att stoppa den.

– Politikerna och kommunen måste göra något, säger Lina Noori, 15.

En mörkklädd man med luvtröja höjer sin högra hand, siktar och skjuter mot två personer som är på väg ned mot en gångtunnel vid Sommargatan.

Flera höga smällar ekar plötsligt över bostadsområdet på Kronoparken.

Klockan är runt 17 på torsdagseftermiddagen. Många är på väg hem från sina jobb, hämtar barn på fritids eller ska ge sig i väg och träna.

Efter skjutningen flyr mannen på en elsparkcykel och försvinner. De han sköt mot har ännu inte gett sig till känna.

Polisen misstänker att brottet är gängrelaterat och behöver fler vittnesuppgifter. Men oron tilltar. I den här miljön finns en utbredd tystnadskultur och att få in avgörande information kan bli svårt.

Skottlossningen ägde rum den 23 september och blir ytterligare en skjutning som skakat Karlstad de senaste åren.

Men vem är det som skjuter? Och varför? Och hur ser den kriminella miljön ut i Karlstad?


På Parkleken på Våxnäs börjar arbetet tidigt. Här får barn upp till 13 år vara hela dagen.

– Det är viktigt för barn i utsatta hem att tidigt få en trygg miljö runt sig och en tillit till myndigheter, säger Patrik Buhrkall-Nilsson.

Han är verksamhetssamordnare på integrationsprojektet Tillsammans i Karlstad.

Han rör sig naturligt bland barnen på Parkleken. Han ler och frågar en av tjejerna han stöter på vad hon har ätit för lunch i dag.

Patrik Buhrkall-Nilsson på Tillsammans Karlstad besöker Parkleken denna dag och träffar pedagogen Jenny och besökaren Rimes.
Patrik Buhrkall-Nilsson på Tillsammans Karlstad besöker Parkleken denna dag och träffar pedagogen Jenny och besökaren Rimes. Foto: Viktor Sunnemark

En stenkast bort, i Våxnäs centrum, ligger fritidsgården för de äldre ungdomarna och de unga vuxna. Det är där Patrik Buhrkall-Nilsson har sin arbetsplats.

Det haglar in orosanmälningar till socialtjänsten.

När han får sammanfatta hur läget i dag är på Våxnäs slår han larm.

– Det haglar in orosanmälningar till socialtjänsten, säger han.

– Vi kommer att bjuda in de politiska partierna här om några veckor. Då vill vi diskutera hur vi kan få till ett mer strukturerat samarbete mellan kommunen och det idéburna för att få till ett så effektivt arbete som möjligt för att jobba med de stora socioekonomiska problemen som finns.

Problemen är framför allt narkotikabruk och narkotikaförsäljning bland barn i äldre tonåren, samt mobbning i mellanstadiet som slutar i filmer på sociala medier, berättar Patrik Buhrkall-Nilsson.

Lina Noori, 15, är uppvuxen på Våxnäs och hänger gärna på fritidsgården.

Hon bekräftar bilden av att situationen i stadsdelen går åt fel håll, samtidigt som hon vill vara noggrann med att poängtera att hon känt sig trygg under hela sin uppväxt.

– Om man inte är med i det, som drogförsäljningen till exempel, så ser man det inte. Man berörs inte på det sättet. Jag och mina kompisar har haft det jättebra här.


De senaste åren har flera skjutningar skett i Karlstad. Framför allt har de skett på Kronoparken, men även på Rud och Herrhagen.

Händelserna går framför allt att koppla till ett 20-tal individer i Karlstad.

Polisen vill dock inte klassa dem som kriminella organiserade gäng:

– I Karlstad finns inga stadsdelsgäng som det finns i våra större städer i Sverige, säger Sonny Nilsson, biträdande lokalpolisområdeschef i Karlstad.

Sonny Nilsson, biträdande lokalpolisområdeschef i Karlstad.
Sonny Nilsson, biträdande lokalpolisområdeschef i Karlstad. Foto: Fredrik Karlsson

Han fortsätter:

– För att det ska klassas som ett kriminellt gäng behöver det finnas en tydlig struktur, hierarki och att man vet vilka som ingår i vad, som till exempel Hells Angels. Här handlar det i stället om löst sammansatta nätverk.

Under våren 2021 ökade polisen sin aktivitet i ”Operation Elise” igen.

Operationens syfte, som sjösattes 2018, är att förhindra Karlstad att få sitt första utsatta område. Metoden är bland annat att kartlägga de kriminella och få bort vapen från gatorna.

Det polisen i Karlstad vet i dag är att när det har skett en skjutning handlar det nästan alltid om uppgörelser om narkotikaförsäljning.

– Några har kanske börjat sälja på någon annans område eller att någon i en annan konstellation har valt att börja frilansa, vilket kan resultera i en konflikt, säger polisen Tia Jylhä.

Poliserna Sonny Nilsson och Tia Jylhä.
Poliserna Sonny Nilsson och Tia Jylhä. Foto: Fredrik Karlsson

Här har ofta det nämnda 20-talet individerna en central roll, enligt polisen, då det är främst de som bär vapen och är kapabla till grövre våldsdåd.

Men den kriminella miljön runt om dem är mycket större och sträcker sig långt ner i åldrarna.


Siffrorna från Karlstads kommun är tydliga.

Antalet orosanmälningar till socialtjänsten med anledning förseelser (lindrigare brott) och annan brottslighet (grövre brott) bland unga under 18 år har ökat markant de senaste åren.

– Det man ser är att det ökar med kriminalitet bland unga. Sedan kan man också se det som att det är bra att det uppmärksammas i tid, säger Ulla Eklund, avdelningschef på kommunens familjeavdelning.

NWT har begärt ut antalet anmälningar per år för alla personer under 18 år. 2018 gjordes 74 orosanmälningar om annan brottslighet. Till och med september i år, 2021, har det nästan fördubblats: 133.

Känslan är att ju mer vi gräver, desto fler upptäcker vi.

Men kommunen vill stävja den utvecklingen. För över ett år sedan startades en ny grupp, Operativ samverkan, som ska förena polisen och socialtjänsten för att lyckas i detta arbete.

Här jobbar man specifikt för att stoppa allt fler unga att hamna – och fastna – i en kriminell livsstil.

Gruppen består av två poliser och två socialsekreterare. Deras arbete består främst av två olika delar, dels att stoppa unga från att bli kriminella, dels att hjälpa dem som har en kriminell livsstil att bryta sitt beteende.

– Jag tror vi skulle behöva utöka den här verksamheten rejält, säger polisen Tobias Löfdahl.

Poliserna Tobias Löfdahl och Astrid Jacobsson arbetar i enheten Operativ samverkan och möter på daglig basis ungdomar som riskerar att bli kriminella eller redan har blivit.
Poliserna Tobias Löfdahl och Astrid Jacobsson arbetar i enheten Operativ samverkan och möter på daglig basis ungdomar som riskerar att bli kriminella eller redan har blivit. Foto: Viktor Sunnemark

Tillsammans med kollegan Astrid Jacobsson möter de ungdomarna, som blir allt fler, på daglig basis ute i samhället.

– Och känslan är att ju mer vi gräver, desto fler upptäcker vi, säger Astrid Jacobsson.

Ett stort problem, enligt poliserna, är att de etablerade kriminella i Karlstad försöker värva barn och unga.

– Tyvärr är det effektivt att nyttja unga personer som inte är straffmyndiga. Det är lätt att involvera dem i sin kriminella verksamhet, säger Tobias Löfdahl.

– Det är det man liksom har kommit på nu. Det ”värsta” som det kan leda till för ett barn är att det blir ett ärende hos socialtjänsten. Du hamnar inte i fängelse, säger Astrid Jacobsson.

Det är därför vi har träffat nioåringar. Det är för att de håller på att bli rekryterade redan då.

De brotten poliserna ofta stöter på är rån i unga åldrar, narkotikaförsäljning och att unga bär vapenliknande föremål eller ibland riktiga vapen.

Idén med Operativ samverkan är att styra ungdomarna bortifrån den miljön.

– Det är därför vi har träffat nioåringar. Det är för att de håller på att bli rekryterade redan då, säger Astrid Jacobsson.

Det viktigaste arbetet poliserna gör är att förebyggande jobba för att få ungdomar att inte fastna i en kriminell livsstil.
Det viktigaste arbetet poliserna gör är att förebyggande jobba för att få ungdomar att inte fastna i en kriminell livsstil. Foto: Viktor Sunnemark

Bara för ett par veckor sedan var hon hemma hos en familj vars nioåring höll på att ”groomas” in.

– De kriminella lockade med godis och pengar. Sedan är det kanske inte så att de ska använda nioåringen med en gång, men då har de redan etablerat sig för framtiden, säger Astrid Jacobsson.


Tillbaka till Våxnäs och hos Patrik Buhrkall-Nilsson på Tillsammans i Karlstad.

Under hösten har det funnits ett stort problem bland barn i mellanstadieåldern i stadsdelen.

– Det har blivit en trend i att gäng går runt och misshandlar andra skolelever i samma ålder, som de sedan filmar och lägger ut. Jag har sett filmerna. De är fruktansvärda.

Det här, förklarar han, är ett steg i den utvecklingen som skett på Våxnäs den senaste tiden.

– Det finns stora problem med attityden. Respekten för äldre eller myndigheter existerar inte. Och då pratar vi mellanstadiebarn. ”Jävla hora, jag ska knulla din mamma” och sådant hörs ofta.

– Det här handlar inte bara om barn med utrikesfödda föräldrar. Det här handlar om barn med alla olika typer av bakgrund.

Många här romantiserar bilden som finns på andra platser i Sverige, att man ska ”skydda orten”.

Enligt Karlstads kommuns statistikdatabas, som Patrik Buhrkall-Nilsson hänvisar till, bor det cirka 300 barn i utsatthet på Våxnäs.

Steget därifrån, från utsattheten, den sämre attityden och småbrotten, till den grövre brottsligheten är inte lång, menar han.

– Många här romantiserar bilden som finns på andra platser i Sverige, att man ska ”skydda orten” och ”vakta 653” (postnumret för Våxnäs).

Narkotikaförsäljningen på Våxnäs är även ett stort problem, larmar Patrik Buhrkall-Nilsson om.

Till skillnad från de yngsta barnen handlar det här mer om ungdomar i tonåren som både brukar och säljer.

Det lindrar bara symtomen. Det botar inte sjukdomen.

Under våren 2021 flyttade Tillsammans i Karlstad och en del av kultur- och fritidsförvaltningen in i centrala Våxnäs, vilket har fått den typen av aktivitet att minska på platsen.

Eller snarare ”flyttas”, som Patrik Buhrkall-Nilsson menar.

– Det har även installerats övervakningskameror och man satsar på väktare. Men nu sker den typ av aktivitet på andra platser. Det lindrar bara symtomen. Det botar inte sjukdomen.

– En väktare frågar till exempel inte ett barn: Hur mår du? Det är det arbetet som vi gör. Och det måste man satsa mycket mer på.

15-åriga Lina Noori har vuxit upp på Våxnäs. Hon har alltid gillat det, men vill att kommunen och politikerna gör mer.
15-åriga Lina Noori har vuxit upp på Våxnäs. Hon har alltid gillat det, men vill att kommunen och politikerna gör mer. Foto: Viktor Sunnemark

15-åriga Lina Noori tycker att ordningsvakter och kameror skickar fel signaler.

– Varför är det bara på vissa platser för? Och finns det en kamera gör man bara det någon annanstans.

Hon vill se att kommunen och politikerna gör mer för dem som bor på Våxnäs och inte bara pekar finger på det som inte fungerar.

– Det är ändå de som är ansvariga för vad som händer och vilka beslut som tas. De måste hjälpa ungdomarna, annars kommer de att bli arga och då blir det inte bra.


Så tidigt som möjligt. Det är den nystartade gruppen Operativ samverkans främsta mål.

När oro väcks kring ett barn – det kan vara alltifrån att man setts heila på skolan till att man är misstänkt för grovt vapenbrott – tar polisen snabbt kontakt med berörd familj.

Därefter kopplas socialsekreterarna Kristin Wendby och Jenny Wilke in och tillsammans med poliserna inleds sedan ett så kallat orossamtal.

Nästan alla vi träffar är en del av ett gäng, som gör detta tillsammans.

Under 2021 har hittills 74 sådana samtal ägt rum. En majoritet av barnen är killar.

– De flesta vi träffar är 15 och 16 år, säger Jenny Wilke.

– Nästan alla vi träffar är en del av ett gäng, som gör detta tillsammans. Det handlar mycket om att bryta det mönstret och att uppmärksamma föräldrarna på oron så att de kan bryta beteendet, säger Kristin Wendby.

Totalt 20 av de 74 samtalen ledde till en orosanmälan till socialtjänsten. Det betyder att kommunen behöver lägga mer resurser för att hjälpa barnet att hitta rätt.

Här finns det inga särskilda stadsdelar som sticker ut, enligt socialsekreterarna. Enheten arbetar med barn i hela Karlstad.

Men tre platser har de tillsammans med polisen pekat ut som områden där unga barn – särskilt barn som riskerar att hamna snett – inte bör röra sig under kvällstid.

Det är centrala Kronoparken, centrala Våxnäs och stadskärnan i Karlstad.

Socialsekreterarna Jenny Wilke och Kristin Wendby arbetar i Operativ samverkan.
Socialsekreterarna Jenny Wilke och Kristin Wendby arbetar i Operativ samverkan. Foto: Viktor Sunnemark

Men Operativ samverkan arbetar inte bara med att förebygga kriminalitet bland barn och unga.

Socialsekreterarna och poliserna arbetar även direkt mot de som är under 18 år och lever en kriminell livsstil, med målet att få de att hoppa av.

Totalt är alltid fyra sådana ärenden i gång samtidigt och det är ett jobb som kräver stora resurser och tar lång tid.

Än har enheten inte varit i gång länge nog för att dra några statistiska slutsatser, men hittills har två ärenden haft positiv utgång, där insatserna hjälpt och ungdomen hittat tillbaka.

I två andra fall har ärendet skickats vidare efter åtgärderna inte hjälpt.


Skjutningarna i Karlstad de senaste åren går att koppla främst till knarkuppgörelser.

Det handlar i huvudsak om marijuana och kokain, där den senare nämnda drogen ökat med sin närvaro stort de senaste åren i Karlstad, enligt Sonny Nilsson, biträdande lokalpolisområdeschef i Karlstad.

– Narkotikan kommer i huvudsak från våra storstäder: Göteborg och Stockholm, säger han.

Antalet vapen har även ökat i Karlstad, enligt polisen Tia Jylhä, och de hamnar i händerna på allt yngre personer.

– Sedan är det inte så att alla går runt med vapnet i byxlinningen, utan man kanske har det hemma liggandes någonstans och att man bara tar fram det när det ska användas, säger hon.

”Sedan är det inte så att alla går runt med vapnet i byxlinningen, utan man kanske har det hemma liggandes någonstans och att man bara tar fram det när det ska användas” säger polisen Tia Jylhä.
”Sedan är det inte så att alla går runt med vapnet i byxlinningen, utan man kanske har det hemma liggandes någonstans och att man bara tar fram det när det ska användas” säger polisen Tia Jylhä. Foto: Fredrik Karlsson

Det är även vanligt att använda sig av leksakspistoler som soft airguns eller liknande föremål. Men de riktiga vapnen som finns är främst pistoler och revolvrar.

– Lyckas vi få bort ett vapen från gatan är det väldigt bra. Dels för att det blir ett vapen mindre, dels för att det fortfarande är svårt att få tag på dem snabbt. Försvinner ett vapen tar det ganska lång tid att ersätta, säger Sonny Nilsson.

Det var därför vi ville ha en presskonferens efter den skjutningen. För att påtala allvaret och försöka få hjälp från allmänheten.

Polisen förstår att skjutningarna skapar en oro hos Karlstads invånare och gör att flera platser i staden känns otrygga.

Men risken att en utomstående part ska drabbas bedömer myndigheten som väldigt låg.

Lyfter man dock blicken från Karlstad och ut i Sverige har det hänt vid flera tillfällen att helt oskyldiga människor har blivit beskjutna och dött.

Den senaste skjutningen på Kronoparken var därför särskilt oroväckande, enligt Sonny Nilsson.

Det ägde rum vid 17-tiden, då många rörde sig utomhus och var på väg hem från jobbet.

– Det var därför vi ville ha en presskonferens efter den skjutningen. För att påtala allvaret och försöka få hjälp från allmänheten, säger Sonny Nilsson.


Klockan närmar sig 15.00. Då öppnar fritidsgården på Våxnäs och, som Patrik Buhrkall-Nilsson säger, kommer det snart ”krylla” med ungdomar här.

Snart ska Våxnäs centrum rustas upp. Den nya skolan byggs för fullt och i de framtida planerna kommer även en ny arena att finnas här.

Görs allt rätt kan stadsdelen komma på rätt spår igen. Patrik Buhrkall-Nilsson är övertygad:

– Det är tryggt här om man inte är inblandad själv, det handlar mer om en upplevd otrygghet i så fall. Och det görs jättemycket för de här barnen på alla håll. Det gör det verkligen, och vi ser resultat.

Patrik Buhrkall-Nilsson tror och hoppas att Våxnäs ändå har en god framtid.
Patrik Buhrkall-Nilsson tror och hoppas att Våxnäs ändå har en god framtid. Foto: Viktor Sunnemark

Han fortsätter:

– Det roligaste vi sett nu det senaste är att vi har fått flera av dem som levt i kriminalitet på Våxnäs att mer eller mindre lämna det livet och plugga upp sina betyg och söka sig vidare. Det är jättekul.

Publicerad:
Reporter Viktor Sunnemark
Viktor Sunnemark
viktor.sunnemark@nwt.se

Artikeltaggar

Brott & blåljusKarlstadKarlstads kommunNarkotikaPolisenSamhälleSkottlossningSocialtjänsten