Socialdemokraterna hugger på det mesta

Ledare
PUBLICERAD:
Alltjämt borta från makten – oppositionsråden Anders Tallgren och Linda Larsson.
Foto: Kent Sjögren
Det märks att Socialdemokraterna i Karlstad – och i Region Värmland – har varit borta från makten rätt länge nu. De försöker närmast desperat hitta sakområden att profilera sig på, allt för att hitta den eller de frågor som de hoppas skall återföra partiet till maktens köttgrytor. Det går väl sådär.

Under flera varandra påföljande mandatperioder har en koalition av borgerliga partier och Miljöpartiet styrt Karlstads kommun. Motsvarande har också skett i Region Värmland, det som tidigare kallades landstinget, fast där har de blågröna också hjälp av Sjukvårdspartiet i det som kallas Värmlandssamverkan. Kommunalrådet Per-Samuel Nisser (M) har i höst suttit elva år som kommunstyrelsens ordförande. Det är ett historiskt längdrekord för Karlstad.

Det är klart att sådant tär på ett parti som Socialdemokraterna, vars självbild är att alltid vara ett styrande parti. Tidigare så kunde makten skifta lite då och då, och man brukade säga att Karlstad följde rikstrenden, eller omvänt, även om de lokala väljarsiffrorna var lite annorlunda. Generellt sett så är ändå S starkare i Värmland än i riket i stort, och Sverigedemokraterna svagare. Men med fler partier, och med ett Miljöparti som under lång tid lierat sig med de borgerliga, har S haft det svårt.

Få av de ledande Socialdemokraterna har numera egen erfarenhet av att styra Karlstads kommun, och likadant är det i Region Värmland. Inför valet nästa år lär den skaran krympa ytterligare. Om de borgerliga partierna i riket och i många kommuner har ett oppositionskomplex, alltså att de ser sig själva mer som en opposition och anpassar sig därefter, så är frågan om inte S i Karlstad och i regionen håller på att hamna där också, om de inte redan gjort det.

Detta har lett till att de numera hugger på nästan vilken fråga eller potentiell fråga som dyker upp, eller gör en helomvändning, för att hitta de där profilfrågorna som de hoppas skall komma att väga över vid valurnorna nästa år. Se bara på hur de sent omsider bestämde sig för att det där med en muminpark på Skutberget nog inte var en bra idé, och därmed sänkte hela projektet. Eller på hur de nu kämpar mot att det etableras ett handelsområde på Månsberget, efter att först ha varit för det.

De är dock lite sena på bollen i de frågorna. Muminmotståndet hade redan utkristalliserat sig vid bildandet av Karlstadpartiet inför förra valet, och de kom också in i fullmäktige. Eftersom frågan nu är överspelad är det tveksamt om väljarna kommer att belöna S för helomvändningen. Månsberget är inte avgjort än, men där har redan MP sagt nej, även om de sitter kvar i det blågröna styret. S är också snabba på att ta till sig problemen med elsparkcyklarna och företagsklimatet, och i sak får man ge dem rätt där, men kommer det att hjälpa?

S i Karlstad och Värmland följer partiets allmänt nedåtgående trend och den lär bli svårt att reversera. Det de borde göra är att odla relationerna med andra partier, i synnerhet MP, om de vill ha chans att bilda majoritet. Men istället gör de ofta tvärtom och skäller på de gröna. På gott och ont (se: vindpark Vänern) har de borgerliga insett att de måste ha med sig MP för att kunna fortsätta styra. Efter alla år har S i Karlstad och regionen märkligt nog inte lärt sig den läxan.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.