Intervju Fredrik Kärrholm: Brott handlar om kultur och moral

Signerat
PUBLICERAD:
Vi måste låsa in farliga personer samtidigt som vi hejdar att fler unga kommer in i kriminalitet. Vi måste skapa andra ideal och ge ungdomar incitament att välja en hederlig väg i livet, säger Fredrik Kärrholm.
Foto: Peter Knutson
Det som avgör om någon begår ett rån är om personen kan berättiga den handlingen för sig själv och för sin omgivning. Moralen fungerar alltid som en spärr för brottsliga handlingar, säger Fredrik Kärrholm.

Fredrik Kärrholm är Kriminolog, författare och tidigare polis. I debatten har Kärrholm kommit att framstå som en motpol till Jerzy Sarnecki och en kritiker av hur svensk kriminologi beskrivit brottsutvecklingen i Sverige. Inför valet 2022 kandiderar han till riksdagen för Moderaterna.

Vad har svenska kriminologer missat när de inte i ett tidigare skede varnades för utvecklingen av det grova våldet i Sverige?

– Jag är inte säker på att man missat något, snarare har tongivande kriminologer varit mer intresserade av att stilla oro än beskriva problem. Det är tänkbart att vissa varit mer oroliga för politisk populism och främlingsfientliga krafter än brottsligheten.

Gör man en korrekt analys nu?

– Det är svårt att generalisera. Det finns många kriminologer i Sverige. De som är tongivande har dock ett närmast ensidigt materialistiskt synsätt på brottslighet. Fattigdom anges som huvudförklaringen, kultur och värderingar och den enskildes moral förbises. Lyssnar man på till exempel på kriminologiprofessor Jerzy Sarnecki blir den logiska slutsatsen att vi måste utradera inkomstskillnader för att minska brottsligheten.

Men påverkar inte inkomstskillnader brottsligheten?

– Ekonomiska olikheter kan skapa incitament för att begå brott. ”Den där dyra jackan har jag inte råd med, men den vill jag ha.” Men det som avgör om någon begår ett rån är om personen kan berättiga den handlingen för sig själv och för sin omgivning. Moralen fungerar alltid som en spärr för brottsliga handlingar.

Hur skulle kultur ge incitament att begå brott?

– Kultur formar vår moral. Vi föds varken onda eller goda, utan tillgodogör oss värderingar under vår uppväxt. Värderingar hos vår familj, våra vänner och i ungdomskulturen avgör vad vi tycker är rätt och fel, och vad som ger social status. I dag har vi en gangsterkultur i många utanförskapsområden som skapar dåliga värderingar och premierar dåligt beteende.

Har svenskar haft en högre en moral än många andra kulturer?

– Både jag och nej. Tittar vi på Japan och Sydkorea är normerna att göra rätt för sig starkare. Det handlar också om social kontroll. I andra kulturer finns mer av hederstänkande och mindre av regeletik som kan vara brottsalstrande. Men det beror också på vilken typ av brott man tittar på. I Sverige har det traditionellt sett funnits viss acceptans för att supa och slåss. Det stora problemet i Sverige i dag är dock en gangsterkultur som uppstått i våra inhemska förorter.

Om vi vill vända utvecklingen och minska brottsligheten, hur bör vi gå till väga?

– Vi måste släcka de bränder som pågår samtidigt som vi förhindrar att nya. Vi måste låsa in farliga personer samtidigt som vi hejdar att fler unga kommer in i kriminalitet. Vi måste skapa andra ideal och ge ungdomar incitament att välja en hederlig väg i livet. I dag väljer för många kriminalitet.

Men vilken chans har det svenska samhället att nå ungdomar som växer upp i subkulturer?

– Det främst politiska verktyget som finns till hands är skolan. I högre grad behövs ordning och att goda värderingar inskärps. Det gäller också på i kollektivtrafiken, på fritidsgården, i simhallen med mera. Det behöver råda tydliga normer i alla delar av det offentliga rummet. Konsekvenser ger i sin tur normbildande effekter. Och om alla barn lär sig att uppföra sig vänligt och hänsynsfullt, kommer värre problem att förebyggas. På samma sätt bidrar ett rent och snyggt samhälle. Det är kärnan i Broken windows theory, idén om nolltolerans.

Då ligger det ytterst på lärarna och offentliganställda att hejda kriminaliteten från att växa?

– Det må vara en sliten klyscha, men det krävs en by för att uppfostra ett barn. Det är inte bara föräldrars och lärares ansvar. Det är busschaufförens, bibliotekariens, städarens, ditt och mitt ansvar. Vi behöver tillsammans stärka majoritetssamhällets traditionella värderingar som handlar om laglydnad, tolerans, samförstånd, rationalitet och vänlighet. Viktigt är också att nå ut till barn i riskzon tidigt. Det är ingen som utan att tidigare ha gjort något brott plötsligt plockar upp ett vapen och skjuter en annan ung människa i huvudet. Det är många steg på vägen och det gäller att avbryta det första steget. Det börjar med en knappnål och slutar med en silverskål, som det hette förr. (SNB)

Mathias Bred

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.