Det senaste tillskottet på gården Nedre lyckan i Finnebäck är fyra Värmlandsfår, Svea, Freja, Saga och Tage som sen en månad tillbaka går i fårhagen och betar.
För två år sen fann Viktor Jansson och Ida Rådberg en plats där de kunde förverkliga sina framtidsdrömmar om att bo på en gård på landsbygden och de flyttade från Karlstadtrakten till Brunskog.
Nu håller de sakta på att bygga upp en tillvaro som de bestämt vet ska bestå av en levande gård med djur och odling. Förhoppningsvis också en gårdsbutik så småningom. De ser att gården, som består av 6,4 hektar mark och inte mindre än sju byggnader, har massor av möjligheter.
När de hittade den kändes det som en fullträff.
– Hela gårdsbilden är så fin med alla gårdsbyggnader, det är häftigt att de finns kvar. Alla har haft en funktion en gång, säger Viktor Jansson och hoppas det ska kunna bli så även med dem som gårdsägare.
– Vi vill återskapa gårdsmiljön.
Den mindre ladan har blivit hönshus. I en del av den stora ladugårdsbyggnaden har fåren fått sitt hus, där de vistas på natten. Under dagen går de in och ut i hagen som de vill.
– Det känns som en dröm att bo här, tycker Ida.
Det stora intresset för djur har de två gemensamt. Men i längtan efter ett liv på landet ingår även allt det andra som renovering och återbruk av en gammal gård och att ge den liv igen fortsätter hon.
– Det är en livsstil man väljer och det är ständigt olika projekt på gång.
Just nu renoverar de bostadshuset i klassisk sekelskiftesstil och försöker bevara så mycket som möjligt.
Nästa höst planerar de att utöka antalet får.
– Vi tänker väl 15 får och sen lammen, berättar Viktor.
Fåren håller landskapet öppet.
– De är bra naturvårdare. Sen är de mysiga också, det är så härligt att bara titta på djuren, man blir så himla lugn.
Fåren kommer springande när man närmar sig hagen.
– De är väldigt sociala. De gillar när man gosar med dem.
Om en eller ett par år planerar de att skaffa grisar. Med tiden vill de också ha ankor på gården. Någon gång finns en önskan om att kunna trappa ner på det vanliga jobbet och leva mer av vad gården kan ge.
Viktor jobbar som musiklärare i Forshaga och har flera mil att pendla till jobbet varje dag.
– Det blir att gå upp tidigt på morgonen. Se till att djuren har mat och vatten, och släppa ut fåren innan jag åker. Nu är Ida mammaledig och kan titta till dem.
För drygt tre månader sedan föddes nämligen en ny liten Finnebäcksbo, Signe, som även hon kräver tid och uppmärksamhet.
Viktor berättar att släkten har varit här på arbetsdagar, bland annat har de hjälpt till att sätta upp staketet runt fårhagen.
– Det blir ett trevligt sätt att umgås på, då lagar vi lite god mat.
De har tur för det finns både byggnadsvårdare och snickare inom familjen.
Lillstugan på gårdsplanen står oanvänd än så länge. Den är i orört skick, med de gamla tapeterna och kakelugnen kvar. På insidan av en skåpdörr har personer klottrat. Det finns flera anteckningar med angivna årtal, något från 1939, nåt från 1940.
Där många kanske bara skulle se att det är slitet och gammalt tänker de på hur de ska kunna bevara och rusta upp.
– Vi älskar det. Här skulle kunna bli gäststuga, säger Viktor.
Men han är också väldigt medveten om vad mycket arbete det kommer att kräva.
– Det får ta den tid det tar.
I härbärget som står intill har de hittat gamla linfrön som vittnar om vad det använts till en gång.
Några av hönorna hade Viktor och Ida med sig när de flyttade hit. Men de har blivit fler och fler och i dag är det ett 40-tal. Hönorna har namn som Greta, Doris och Märta.
– Men nu har de blivit så många så vi har sagt att de nya kycklingarna får namn på samma bokstav.
De valde E för den senaste kullen.
Här finns flera olika hönsraser. Australorp är en tung hönsras som värper bra. Silkeshönsen har en väldigt speciell fjäderdräkt som påminner mer om päls. Silverudds Blå ger ägg som kan skifta i grönt och blågrönt. Än så länge är äggen för husbehov och de ger också bort mycket. Men nu börjar det bli så många att de funderar på att börja sälja.
Hönorna har sällskap av fyra tuppar och för tillfället tretton kycklingar som håller på att växa till sig i en egen vrå i ladan.
I den stora ladugården mitt emot finns massor av utrymme. I dag används den som förråd och de har en liten verkstad där och ett rum som de iordningställt för att kunna driva upp småplantor.
Odlingssäsongen är över för i år, men de har odlat en hel del grönsaker under sommaren i upphöjda odlingsbäddar och täckodlat med halm.
– Odling är också något vi vill satsa mer på, till gårdsbutiken, och vi har pratat om självplock. Vi har lite olika idéer. I år har varit ett läroår för att se hur det går att odla här och det gick bra.
Viktor ser ut över omgivningen. Till gården hör även en del mark och en gammal smedja på andra sidan stora vägen.
– Hela bygden är så fin, så många fina hus.