Demokrati, frihet och folkbildning

Debatt
PUBLICERAD:
Vi behöver ta många beslut nu i närtid som kommer att innebära att livet blir annorlunda och kanske lite besvärligare. Det kan vara att åka kollektivt till jobbet, skriver Ulf Jonsson.
Foto: Christer Wik
Det finns exempel i historien då man inte insett det och då man på demokratisk väg röstat fram starka ledare som med kraftfulla åtgärder på kort tid raserat demokratin, skriver Ulf Jonsson.

Demokrati med allmän rösträtt från 1921 i kombination med tryckfrihet, föreningsfrihet, religionsfrihet, näringsfrihet, fri rörlighet och offentlighetsprincipen har inneburit en period i vår historia då Sverige lyfts från att vara ett fattigsamhälle till att vara ett samhälle med högt välstånd. De allra flesta av oss har mat för dagen och en godtagbar bostad, så var det inte i början på 1900, många av oss har släktingar som lämnade fattig-Sverige för att skapa ett bättre liv i Amerika.

I dag har vi allvarliga problem med gängkriminalitet och utanförskap. För att komma till rätta med det, höjs det från många håll röster att vi måste visa handlingskraft och genomföra åtgärder för att få stopp på ovanstående. I flera fall innebär åtgärderna att begränsa våra friheter och därmed på sikt vår demokrati. Några exempel är visitationszoner, begränsad rätt att bosätta sig var man vill, avlyssning av medborgare utan att domstol gett klartecken, kameraövervakning på allmänna platser.

Det behövs ökad folkbildning för se den här faran. Det finns exempel i historien då man inte insett det och då man på demokratisk väg röstat fram starka ledare som med kraftfulla åtgärder på kort tid raserat demokratin.

Det är angeläget att ta fram åtgärder mot gängkriminaliteten. Men det ska ske utan att ta bort våra friheter och vår demokrati. Till det behövs både poliser, hederliga medborgare som vågar stå upp och vittna och kanske allra mest bra utbildning och goda förutsättningar för att alla människor i Sverige ska kunna skapa ett gott liv.

På lång sikt är klimatfrågan det mest allvarliga hotet mot vårt sätt att leva. Vi behöver ta många beslut nu i närtid som kommer att innebära att livet blir annorlunda och kanske lite besvärligare. Det kan vara att åka kollektivt till jobbet, att avstå från semester utomlands eller att ordna uppvärmning av sin bostad utan att släppa ut koldioxid. Vi måste dessutom välja vilken metod vi ska använda för att skapa utsläppsfri och allmänt tillgänglig energi.

Vad är då bäst? Är det vindkraft, vattenkraft, skogsråvarubaserad energi, vågkraft, kärnkraft, solkraft eller något helt annat? För att kunna ta dessa beslut tillsammans behöver vi en ökad kunskap. I debatten möts olika åsikter, det finns miljömänniskor som inte kan tänka sig att bo nära vindkraftverk och det finns de som vill att vi ska riva dammar och återställa våra älvar till ursprungligt skick. Om vi inte kan samla oss till att ta nödvändiga beslut nu, så betyder det att vi tvingar våra barn och barnbarn till ett svårt liv med ändrat klimat och därigenom matbrist som kommer att skapa stora flyktingströmmar.

Den här frågan är i behov av en stor folkbildningsinsats, där skilda frågor och åsikter kan mötas med respekt och tillit och det kan skapas nya kunskaper i utbyte av olika erfarenheter.

Detta är exempel på några områden då vi alla behöver folkbildning. Genom att delta i det demokratiska samtalet kan vi se till att välja rätt väg.

Ulf Jonsson

Avdelningsordförande, Studieförbundet Vuxenskolan i Värmland

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.