Värmländsk indiepop: "Mycket pang för pengarna!"

Med ett debutalbum som klockar in på 22 minuter beskriver Filip Sjögren sin musik som en enda lång explosion.

Under monikern Hands Down finns nu hans album ute efter många års väntan.

John Lennon inleder sitt första soloalbum efter The Beatles med låten "Mother". Det är en sårig uppgörelse om trasiga föräldrarelationer, låten präglas starkt av den primalskriksterapi Lennon ägnade sig åt vid tidpunkten.

När den värmländske multiinstrumentalisten, producenten och låtskrivaren Filip Sjögren också kallar den första låten på sitt debutalbum för "Mother" handlar det dock inte om primalskrik, utan om böljande vacker indiepop med en rejäl dos bakåtvänt ljud.

Han gör sin musik under monikern Hands Down, ett namn han fick av producentkollegan Björn Yttlings son. Efter flera års försening är nu debutalbumet "Paintroller" ute. Han låter lättad när han lyfter luren för att berätta om sin musik.

– Det har tagit en jävla lång tid, utbrister han och redogör för en process som inleddes 2017 då låtarna skrevs.

– De spelades in 2018 och albumet låt klart i maj 2019.

Anledningarna till förseningen är lite grumliga, många faktorer har spelat in. Bland annat pandemin.

– Allt tar sin tid helt enkelt. I dag har jag en fin relation till albumet, jag har en stor distans till låtarna. Känner mig mer vuxen när jag lyssnar på dem, det har hänt så mycket i mitt liv sedan de skrevs.

2017 hade han bytt Karlstad mot Göteborg, startat eget företag och skulle fixa hyran utan att förlita sig på studiebidrag. Kanske att musiken skildrar Filip Sjögrens väg in i vuxenlivet.

– Det är lite storslagna ord möjligen, men visst. Det var en rörig tid, säger han lite svävande.

– Jag förstod nog inte då vad skivan handlade om. Inte på samma sätt som jag gör idag.

Känslostark person

Musikaliskt har Filip Sjögren en väldig bredd. Han producerade Christer Sjögrens – inget släktskap – uppväxtskildring "En enkel från Hagfors" 2016 och har under många år drivit ett eget skivbolag med diverse uppmärksammade releaser.

– Musik är en tillflykt för mig. Och ett verktyg att kunna bena ut vad som händer känslomässigt i mig. Jag är en känslostark person, väldigt känslostyrd.

– Men den musik jag har skrivit under de senaste åren är mer ett grupparbete, mitt band och jag skriver tillsammans. Så då har musiken inte riktigt haft samma roll som terapiverktyg.

Med bandet diskuterar han fram nya låtar i stället för att som tidigare värka fram musik ur egna upplevelser.

– Så är det. Det är lite olika sätt att jobba.

Oavsett om Filip Sjögren gör egen musik eller producerar och spelar in andra, präglas mycket av det han gör av spontanitet och lekfullhet. Popmusikens regel nummer ett är att den aldrig får vara tråkig.

– Min pianolärare på Sundstagymnasiet sa något till mig som har fastnat: "Din musik försöker säga så mycket på en och samma gång". Hon tipsade mig om att varje låt inte behöver handla om precis allting. Det går att göra flera låtar i stället för att klämma in alla idéer i bara en. Det var fint sagt av henne.

Han ler åt minnet.

– När det gäller mitt album så är det väldigt mycket musik per minut. Så lite av det där att klämma in allt i varje låt har jag kvar. Mycket pang för pengarna! Skivan är bara 22 minuter lång, den är som en enda lång explosion.

Ett stort svart hål

Musikbranschen beskriver han som ängslig, samtidigt har han väldigt stora förväntningar på sin musik.

– Jag vill en nå stor publik, jag strävar alltid efter att musiken ska nå så högt som möjligt. Få en ekonomi i det så det går runt. Men jag är också realist, jag har ingen tanke på att det här ska ge mig någon form av ekonomisk trygghet inom kort. Just nu är musiken mest ett stort svart hål jag kastar pengar i.

Nästa album är till en viss del redan inspelat, i somras besökte Filip Sjögren och bandet Silencestudion utanför Koppom.

– Men först ska vi fokusera på "Paintroller". Det är skönt att den är ute, ett tag var jag rädd för att släppa den, tänkte att folk skulle döma ut den, inte tycka det var bra nog. Men jag har landat i att det är skitsamma, ingen tjänar på att man sitter och analyserar vad andra ska tycka. Jag vet vad skivan betyder för mig. Det räcker för mig.