Intervju Edvard Hollertz: Landsbygden har gått från töntig till trendig

Signerat | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Åk till valfri gammal bruksort i Sverige så är det troligt att du hittar en framgångsrik industri, som visserligen anställer färre än förr, men som ändå är vinnare i den globala konkurrensen, säger Edvard Hollertz.
Foto: Timbro
I bygder som historiskt är formade av mindre gårdar och småföretagare kan däremot inställningen vara en annan, där framstår tröskeln vara lägre för befolkningen att gå samman och själva lösa de problem som uppstår, säger Edvard Hollertz.

Edvard Hollertz, till vardags ledarskribent på tidningen ATL, tyckte att bilden av landsbygden som förmedlas i svensk politik var alltför mörk. För att hitta en mer sann bild av hur det ser utanför storstäderna år 2021 har han därför skrivit reportageboken ”Tåget stannar inte här längre”, som ges ut av Timbro förlag. Svenska Nyhetsbyrån har intervjuat Edvard Hollertz.

Varför stämmer inte bilden av landsbygden?

– Det finns inte en svensk landsbygd, utan många olika. Landsbygderna är som städerna – fulla av variationer. Det kan inom samma landsbygdskommun finnas områden med höga fastighetspriser och låg arbetslöshet, och det kan finnas områden där husen är nedgångna och socialt utsatta samlas. Sverige utanför storstäderna bör inte behandlas som en enda likformig massa.

Vad är det som skapar skillnaderna på landsbygden?

– Det historiska arvet spelar stor roll. På bruksorter har historiskt den stora arbetsgivaren, bruket, tagit ett stort ansvar för allt i samhället, från fritidsaktiviteter till att husen är välskötta. Och i dag verkar den förväntan ha överförts till kommunen, så blir det problem väntar sig många att kommunen ska fixa det. I bygder som historiskt är formade av mindre gårdar och småföretagare kan däremot inställningen vara en annan, där framstår tröskeln vara lägre för befolkningen att gå samman och själva lösa de problem som uppstår.

Motsättningen mellan stad och land åberopas allt oftare i svensk politik. Finns det inte en sådan konflikt?

– Det har alltid funnits en spänning mellan stad och land, eller centrum och periferi. Den konflikten ses i den statsvetenskapliga forskningen som en av västvärldens viktigaste politiska dimensioner. Men att konflikten skulle ha blivit djupare i dag, det ser jag inte direkt. Visst finns det problem och missnöje på landsbygderna, men det gör det i städerna också.

I USA spelade konflikten stad-land stor betydelse i presidentvalet. Kan man inte anta att det som sker i Amerika så småningom letar sig till Sverige?

– Ofta översätts den amerikanska stad-land-konflikten till Sverige. Att vi talar om rostbälten är en sådan direktöversättning från amerikanskans ”rust belt”. Men det finns inga rostbälten i Sverige. Åk till valfri gammal bruksort i Sverige så är det troligt att du hittar en framgångsrik industri, som visserligen anställer färre än förr, men som ändå är vinnare i den globala konkurrensen.

Så det finns inga besvikna väljare att vinna på landsbygden?

– För partierna finns det goda skäl att intressera sig för landsbygderna, men inte för att landsbygdernas folk annars röstar på populister. Snarare för att mycket talar för att framtiden finns utanför storstäderna. Urbaniseringen är ingen urkraft och allt fler drömmer om att bygga liv och familj utanför storstäderna. En av dem som jag intervjuade i boken säger att landet har gått från att vara töntig till trendig. Det ligger mycket i det. På sociala medier drömmer storstädernas unga allt oftare om det ljuva livet på landet. I SCB-statistiken har vi i åratal kunnat se att särskilt unga i familjebildande ålder flyttar från storstäderna. Och på fastighetsmarknaden är det många som slåss om att få köpa landsbygdernas ödehus för att renovera och bo i. Alla dessa tecken märktes innan coronapandemin, men har likt många andra samhällstrender påskyndats under pandemin.

Vilka politiska beslut tror du skulle kunna hjälpa till och underlätta för dem som vill bo på landet?

– Jag tror att det behövs fler regionala och lokala skattebaser. En möjlighet är att regionalisera eller kommunalisera fastighetsskatten för industrifastigheter och elproduktionsenheter. Det skulle göra att det värdeskapande som finns på många orter skulle komma platsen till del.

– Sedan borde lantbrukets kraft tillvaratas bättre än i dag. Det är en platsbunden verksamhet som finns över hela landet och har en unik möjlighet att vara en motor i bygden. Vi vet dessutom att det svenska lantbruket lämnar mindre klimat- och miljöavtryck än sina konkurrenter och verkar under hårdare och fördyrande nationella regler. Jag kan därför tycka att det vore grundläggande anständighet att vi inte importerade mat som har producerats under sämre villkor än de svenska. Det vore ett moraliskt rätt beslut. (SNB)

Mathias Bred

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.