Skyttedal: Tyskt utfall påverkar EU

Signerat | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Det går inte att komma ifrån att EU:s största medlemsland sätter ton, inriktning och tempo i EU-samarbetet som sådant, skriver Sara Skyttedal.
Foto: Kay Nietfeld/DPA via AP

Direkt från Europaparlamentet

De tyska socialdemokraterna gick uttryckligen till val på att permanenta detta, och förvandla EU till en permanent skuldunion, skriver Sara Skyttedal.

Ett dåligt majoritetsstyre i Karlstads kommun är dåligt för Karlstad. Ett dåligt valresultat i Sverige är dåligt för Sverige. Men en dålig regering i Tyskland är inte dåligt bara för Tyskland. Det går inte att komma ifrån att EU:s största medlemsland sätter ton, inriktning och tempo i EU-samarbetet som sådant.

Tyska valet är över. För första gången på länge tyder nu det mesta på att Tyskland kommer styras av en trepartikoalition. I skrivande stund är det ännu högst osäkert vilken koalition det blir.

EU är uppbyggt så att EU-kommissionen presenterar förslag, som sedan Europaparlamentet och ministerrådet behandlar var för sig. Och sedan tillsammans för att nå kompromisser. I Europaparlamentet sitter sådana som jag – direktvalda Europaparlamentariker. I ministerrådet sitter representanter för medlemsstaternas regeringar. Vem Tyskland skickar, och med vilket agenda, kommer spela mycket stor roll framöver.

Låt mig ta tre stycken policyområden som exempel.

För det första, skuldfrågan. EU:s återhämtningsplan innebär att EU för första gången finansieras genom kollektiv upplåning, istället för som tidigare med bidrag från medlemsländerna. De tyska kristdemokraterna höll emot, men gav till slut med sig efter påtryckningar från Sydeuropa. Under förutsättningen att detta var en engångsföreteelse, med anledning av coronakrisen. De tyska socialdemokraterna gick uttryckligen till val på att permanenta detta, och förvandla EU till en permanent skuldunion.

För det andra, social- och arbetsmarknadsfrågor. De tyska socialdemokraterna, SPD, vill på många sätt öka tempot och ambitionsnivån vad gäller maktöverföringen till Bryssel i social- och arbetsmarknadsfrågor. Debatten om EU-förslaget om minimilöner, som hotar den svenska modellen, är bara en försmak om SPD får som de vill. Gemensamma regler för socialbidrag och socialbostäder är exempel på vad partiet ställt sig bakom i Europaparlamentet.

För det tredje, klimatfrågan. EU har enats om nya klimatmål. Frågan är hur politiken för att nå dessa mål ska se ut. Här har de tyska kristdemokraterna värnat konkurrenskraften. De har påpekat att det inte spelar någon roll hur ”ambitiösa” vi är om vår klimatpolitik slår ut europeisk industri med följden att marknadsandelar tas över av länder med långt lägre klimatambitioner. Hur en rödgrön tysk regering skulle hantera det vågspelet i praktisk handling är inte självklart. SPD:s kanslerskandidat Olaf Scholz brukar beskrivas som en industrivän, men har som eventuell kansler också ett rekordstarkt miljöparti att ta hänsyn till. Vilket å andra sidan gäller även CDU:s Armin Laschet om det blir han som lyckas sy ihop en regeringskoalition.

EU bygger på kompromisser och byråkrati. Turerna kring lagstiftningar och gemensamma åtgärder är långa och krångliga. Och så måste det vara när 27 medlemsländer ska hitta en gemensam linje. Men det som slagit mig under min tid som Europaparlamentariker är att en förhandlings slutpunkt påfallande ofta är identisk med vad tysken i rummet sa från första början – även om vägen dit sällan är rak.

Sara Skyttedal

Europaparlamentariker (KD)

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.