Replik: Låt oss vara rädda om våra stränder

Debatt
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Att kunna röra sig med båt och gå i land, utan att mötas av skyltar om tillträde förbjudet, eller att kunna gå ner och bada en skön sommarkväll – det är värden vi vill ska finnas kvar, skriver Cecilia Boman Lindström och Jesper Johansson.
Foto: Privat
I Miljöpartiet vill vi skärpa strandskydd i hårt exploaterade områden, runt våra storstäder och längs våra kuster, där det redan nu är svårt att komma ner till vattnet, skriver Cecilia Boman Lindström och Jesper Johansson.

Svar till Benjamin Dousa (NWT 14/9).

Allemansrätten har sin bakgrund i gammal svensk hävd om naturen som en gemensam tillgång. När fritidsutredningen 1938 presenterade förslagen om att garantera medborgarna tillgång till bra friluftsliv, ledde det fram till att denna hävd blev lagfäst i allemansrätten, och något senare i strandskyddslagen, som kom till 1950. Tack vara dessa lagstiftningar kan alla medborgare vistas i såväl skog och mark som vid våra sjöar – som annars till stor del hade blivit privatiserade, liksom är fallet i övriga Europa.

I en debattartikel i NWT den 14 september vill Benjamin Dousa, vd för Timbro, helt upphäva strandskyddslagstiftningen med argumentet att alla ska kunna bygga nära vatten. Vi håller inte med.

Våra sjöar och vattendrag är viktiga för oss alla. Att kunna röra sig med båt och gå i land, utan att mötas av skyltar om tillträde förbjudet, eller att kunna gå ner och bada en skön sommarkväll – det är värden vi vill ska finnas kvar. Så är det inte i så många andra länder. Och vi vill värna den biologiska mångfald som ofta är beroende av strandlinjer.

I Miljöpartiet vill vi skärpa strandskydd i hårt exploaterade områden, runt våra storstäder och längs våra kuster, där det redan nu är svårt att komma ner till vattnet – och även följa upp lagstiftningen så att den efterlevs.

Samtidigt är vi öppna för att det bör finnas en viss flexibilitet i strandskyddet – främst ute i landsorten där det finns många sjöar och vattendrag så det räcker för både friluftsliv och bostäder. Kommunernas möjlighet att peka ut så kallade Lis-områden, där det blir lätt att få dispens från strandskyddet, är ett exempel på sådan flexibilitet. Vi kan också tänka oss att ta bort strandskyddet från nyanlagda vatten.

Vi vill värna allmänhetens tillgång till vatten. Vi är övertygade om att det finns goda möjligheter för en dialog i frågan. Men att avskaffa strandskyddet och släppa privatiseringen helt lös, som Benjamin Dousa vill, är ansvarslöst och kommer göra oss alla lite fattigare.

Cecilia Boman Lindström (MP)

Väse

Jesper Johansson (MP)

Borgvik

Båda språkrör för MP Värmland

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.