Så får vi mer värde för skattepengarna i Värmlands kommuner

Debatt
PUBLICERAD:
Vi behöver helt enkelt få ut mer av varje skattekrona för att kunna möta det faktum att vi har en åldrande befolkning, skriver Anna Hedberg och Anders Morin.
Foto: Martina Holmberg / TT
Flera rapporter, bland annat från Svenskt Näringsliv, visar dock att det inte finns några tydliga samband mellan mer resurser och högre kvalitet, skriver Anna Hedberg och Anders Morin.

Kommunerna och näringslivet är ömsesidigt beroende av varandra. Väl fungerande kommunala verksamheter är en viktig del i våra företags vardag och kommunsektorn är beroende av ett näringsliv som växer, utvecklas och anställer för att kunna säkra skatteintäkter.

I dag är dock kvaliteten inom såväl skolan, sjukvården och äldreomsorgen ifrågasatt. Samtidigt blir vi allt äldre. Var och en i arbetsför ålder ska finansiera välfärden för allt fler och det genomsnittliga behovet av välfärdstjänster ökar. Redan inom några år riskerar den kommunala ekonomin stora underskott.

Det finns i dag stora skillnader mellan landets kommuner. Både när det gäller hur mycket resurser som satsas på olika välfärdsområden och vilken kvalitet som uppnås.

Flera rapporter, bland annat från Svenskt Näringsliv, visar dock att det inte finns några tydliga samband mellan mer resurser och högre kvalitet. Ytterligare skattehöjningar är därmed inte den främsta lösningen på välfärdens långsiktiga utmaningar. När pandemin klingat av kommer dessutom de ökade statsbidragen behöva minska eftersom statsfinanserna måste stärkas. Kommunerna måste därmed få ut mer välfärd för de resurser som satsas.

Svenskt Näringsliv har i en nysläppt rapport analyserat effektiviseringspotentialen i kommunernas verksamheter inom skola och äldreomsorg. Naturligtvis har landets kommuner olika förutsättningar. Med hänsyn tagen till olika strukturella förutsättningar visar rapporten dock att det finns stora skillnader, som inte kan förklaras av strukturella faktorer.

Resultatet visar att det finns en effektiviseringspotential om cirka 40 miljarder kronor i de undersökta kommunala välfärdsområdena. För Värmlands kommuner innebär det en samlad effektiviseringspotential om drygt 1,1 miljarder kronor. Det motsvarar drygt 3 900 kronor per värmlänning.

För att nå denna potential handlar det inte om att någon ska springa snabbare – utan om hela organisationer som kan jobba smartare. Inte minst vad gäller styrning, ledning och uppföljning. Då krävs politisk vilja att på riktigt börja jämföra sig med, lära av och efterlikna de absolut bästa kommunerna i landet, som lyckas leverera välfärd av hög kvalitet till låga kostnader.

Vi behöver helt enkelt få ut mer av varje skattekrona för att kunna möta det faktum att vi har en åldrande befolkning. Men också för att kunna investera i exempelvis digitala lösningar och höja den medicinska kompetensen i äldreomsorgen. Frågan om hur vi får mer värde för skattepengarna är en avgörande fråga för Värmland. Såväl för våra kommuner, som för företagare och skattebetalare.

Anna Hedberg

Regionchef Värmland, Svenskt Näringsliv

Anders Morin

Ansvarig välfärdspolitik, Svenskt Näringsliv

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.