Insändare: Skamligt att präster får vägra viga samkönade par

Insändare
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Insändarskribenten tycker inte att präster inom Svenska kyrkan ska ha rätt att avstå från att viga samkönade par. Privat bild från vigsel mellan paret Fredrik och Anton Svanberg.
Foto: Privat
Förra veckan hörde jag ett radiosänt uttalande från biskopen i Karlstads stift, Sören Dalevi, på P4 Värmland. Uttalandet gjorde mig mycket förvånad, så förvånad att jag flertalet gånger behövde lyssna om inslaget för att säkerställa att jag uppfattat rätt.

Uttalandet gällde prästers rätt inom Svenska kyrkan, denna inkluderande verksamhet, att avstå från att viga samkönade par. Sören försvarar detta med att han har svårt, som han uttrycker det ”att förstå de teologiska grunderna till att man vägrar att viga homosexuella, men att man måste kunna ha olika åsikter i en bred kyrka”. Jag frågar mig hur man kan kalla en kyrka för ”bred” när självklarheter i ett inkluderande samhälle verkar vara en svår fråga inom delar av den kyrkliga sfären.

Med detta uttalande påvisar Sören både ett svagt ledarskap och blottar en del av de föråldrade synsätt som tiden inte lyckats sudda ut inom Svenska kyrkan. Att man som högsta chef över stiftet och underliggande församlingar tillåter denna typ av ”valfrihet” hos enskilda präster innebär i klartext diskriminering. Att inom Svenska kyrkan vidhålla de strukturer och förlegade synsätt gällande samkönade relationer och äktenskap som övriga delar i samhället aktivt arbetat bort är verkligen något som inte hör hemma år 2021, skäms.

Om jag skulle använda denna typ av ledarskap och värdering inom den verksamhet jag företräder skulle det i praktiken låta så här: ”Jag själv tycker att alla kunder är välkomna i våra butiker, men måste samtidigt respektera att enskilda medarbetare är av annan uppfattning och då behöver de inte hjälpa dem”. Vad hade det skapat för förtroende? Otänkbart. Hade jag som ledare kunnat stå upp för en organisation där de värderingarna fanns? Svar nej.

Jag tror att Sören ytterligare en gång behöver fundera på om det är Svenska kyrkan som ska anpassa sig till den minoritet av präster som inte står upp för allas lika värde eller om det är de, med sin föråldrade livssyn, som borde viga sitt liv åt något som inte innefattar förtroende och mänsklig kontakt.

Jag läste i ett uttalande för några år sedan där Sören indirekt förfasades och skambelade de medlemmar som av olika anledningar valt att gå ur Svenska kyrkan och att det var samma sak som att lägga en ”dynamitkubbe” under sitt lokala kyrkorum… I detta fall tror jag att det är Sören själv som tänder stubinen.

Fredrik Svanberg

***

SVAR DIREKT: Varje präst har vigselrätt - men inte vigselskyldighet

För det första vill jag förtydliga att för mig är det en självklarhet att viga samkönade par. Och det är för mig viktigt att stå upp för allas rätt till lika behandling. Vilket det också är för de allra flesta inom Svenska kyrkan, det vågar jag lova.

Men frågan som inslaget i radion handlade om var nu inte denna, utan den handlade istället om vigselrätten och processen inför prästvigning, vilket är frågor som är betydligt svårare att redogöra för under några få sekunder i radio.

Faktum är att vigselrätten inte är Svenska kyrkans att styra över. Den regleras i äktenskapsbalken där det framgår att varje präst har vigselrätt men inte vigselskyldighet. Det är församlingens ansvar att se till att alla par som har rätt till vigsel också får en vigselförrättare. Men man kan inte tvinga en enskild präst till vigsel av ett specifikt par, oavsett kön.

Sören Dalevi, biskop i Karlstads stift
Foto: Adina Magnusson

När jag som biskop, tillsammans med övriga i domkapitlet (särskilt utsedda präster, diakoner, förtroendevalda och jurister), godkänner blivande präster gör vi det efter en lång process över flera år. Vid flera tillfällen har vi då genom bland annat samtal och djupintervjuer med psykolog kunnat göra en samlad bedömning om personen är lämplig att bli präst och arbeta i församling. Att i en sådan process skapa ett batteri av ja och nej-frågor tror jag genom sin förenkling snarare försvårar en samlad och nyanserad bedömning. Om man skulle ha en katalog över vilka åsikter eller beteenden en kandidat ska uppvisa så urholkar man själva tanken med biskopens ansvar och uppdrag där vi ska göra en samlad bedömning av lämpligheten hos en person.

Sören Dalevi

biskop i Karlstads stift

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.