Är årets kyrkoval början till slutet för partipolitiken i Svenska kyrkan?
De icke-partipolitiska nomineringsgrupperna har i alla fall växt.
Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, Posk, är den största av de tre icke-partipolitiska nomineringsgrupperna och den växte ytterligare i årets val. Fler väljare i Karlstads stift röstade på Posk nu än 2017 både till kyrkomötet och stiftsfullmäktige och Posk har även haft lokala framgångar.
Här är vinnarna och förlorarna i kyrkovaletI Kristinehamns pastorat ökade man från 40,1 till 59,3 procent enligt det preliminära resultatet. Men där ställde bara tre nomineringsgrupper upp den här gången. Socialdemokraterna växte något, medan Centern backade.
Sabina Gómez Jansson är en av Posks kandidater i Kristinehamn.
– Det är ett helt fantastiskt resultat. Vi visste ju att färre nomineringsgrupper ställde upp, men vi vet samtidigt att partipolitiken har ett starkt fäste i Svenska kyrkan generellt.
Annan bevakning
Hon säger att framgångarna i Kristinehamn beror på att Posk varit aktiva med att sprida sitt budskap. Men hon anser också att medierna har fokuserat mer på frågan om partipolitik eller inte i kyrkan inför det här valet.
– Det tänker jag också har spelat roll för att folk börjar förstå hur konstigt det är att partipolitiken styr i Svenska kyrkan.
Börjar partipolitikens dagar i Svenska kyrkan att vara räknade?
– Vi hoppas ju verkligen det.
Att högerextrema Alternativ för Sverige fick 1,2 procent av rösterna – både i Karlstads stift och nationellt – och genom det får tre mandat i kyrkomötet ser hon som ett uttryck för att dagens system inte fungerar.
Men mest gläds hon åt Posks resultat.
– Vi är oerhört tacksamma för förtroendet som församlingsborna har visat oss och ser med spänning och ödmjukhet fram emot den kommande mandatperioden.
Även Vänstern i Svenska kyrkan, som inte ställde upp 2017, var en av valvinnarna och fick preliminärt 5,3 procent i valet till stiftsfullmäktige.
S tappade
Socialdemokraterna fick å ena sidan färre röster till både kyrkomötet och stiftsfullmäktige, men gick å andra sidan framåt i Karlstads och Kristinehamns pastorat.
– Jag tycker väl att vi har gjort ett bra val, säger partiets förstanamn till stiftsfullmäktige Inga-Lill Röhr.
Börjar partipolitikens dagar i Svenska kyrkan att vara räknade?
– Jag tycker det är viktigt att vi står upp för våra värderingar och röstar man på Socialdemokraterna eller Centern vet man vad man får. Vi har en grund att stå på som kanske andra nomineringsgrupper inte har.
Räcker inte den kristna grunden?
– Det ska väl vara både och.
Under valrörelsen målade Socialdemokraterna ut Sverigedemokraterna som sin huvudmotståndare.
Har den strategin fungerat?
– Ja, det tycker jag. De har inte varit synliga på samma sätt som 2017.
Men om det inte fanns några partier i kyrkan skulle inte SD heller ha en plats. Vad tänker du om det?
– Nej, så skulle det också bli naturligtvis. Den tanken har jag inte tänkt.
”Trist”
En annan nomineringsgrupp som backade i årets val både till kyrkomötet och stiftsfullmäktige är Borgerligt alternativ, som backade även förra valet. Jan Wahlberg toppar gruppens lista till stiftsfullmäktige.
– Jag tycker naturligtvis att det är trist, säger han om valresultatet.
Genom valteknisk samverkan hoppas han ändå att nomineringsgruppen kan få inflytande den kommande mandatperioden.
Vad tror du det beror på att Borgerligt alternativ fortsätter backa?
– Jag har svårt att säga det rakt upp och ner. Det kan ju vara att det är vissa frågor som intresserar människor mer än de frågorna vi står för.
Vad gör ni med anledning av det preliminära valresultatet?
– Det har vi inte bestämt ännu, utan det får vi samråda lite om.
Kan det vara så att dagarna för den partipolitiska anknytningen i kyrkan börjar bli räknade?
– Ja, om man hittar en bra modell för demokratin kan det mycket väl vara så. Många av oss är överens om att det kanske inte är så bra att jobba partipolitiskt.
Helt klart i oktober
Under måndagen anländer alla röster som räknats i vallokalerna till Karlstads stift. Där ska de, och poströster och de förtidsröster som ännu inte räknats, räknas innan det slutgiltiga valresultatet är klart.
– I mitten av oktober, kanske slutet av oktober, säger Ingrid Kåwe, valansvarig på Karlstads stift om när det kan tänkas vara färdigt.
I årets kyrkoval var det preliminära valdeltagandet drygt 16,9 procent. Det är ett par procentenheter lägre än 2017, när valdeltagandet var ovanligt högt.
– Jag tycker det är jättebra och med tanke på att det är många förtidsröster som kommer in tror jag att det kan öka med en eller två procentenheter till.