Poesin och pinnarna i fokus när akademien gästade Filipstad

Det började med mångskiftande berättelser om Nils Ferlin i dikt, konst och musik. Det slutade med en hyllning av en nutida poet med starka rötter i Värmlandsskogen.

Poesin och berättandet stod i centrum, när Värmländska akademien på lördagen höll sin högtidssammankomst i Filipstad.

Högtidssammankomst kan leda tanken till något högtidligt och stelt och även ordet akademi kan förleda tankarna åt det strikta, frackklädda hållet.

Men nu är det ju en värmländsk akademi vi talar om och där dominerar glädjen i berättandet, samtidigt som också allvaret får plats.

Lars Löfgren, före detta Dramatenchef och hederspreses i akademien, gav utmärkta prov på just detta, när han gav sin syn på Nils Ferlins diktning.

– Sätter man sig ned med hans samlade dikter, så upptäcker man en god vän. Det är diktarjaget, Nils Ferlin. Med honom kan du tala och diskutera och lyssna. Han är erfaren. Han talar om hela livet, från början till slut, sa Lars Löfgren som också framförde två dikter han själv skrivit med utgångspunkt från Ferlinstatyerna i Filipstad respektive Stockholm.

Dikter fick vingar

Ferlin i musiken lyftes också fram i programmet. Ingemar Eliasson, tidigare landshövding och riksmarskalk, har rötterna i Kristinehamn och passade på att påminna om en annan Kristinehamnssons betydelse för det Ferlinska arvet: Lillebror Söderlund. Hans tonsättningar bidrog till att ”Ferlins dikter fick vingar”.

Vissångaren och tidigare länsrådet Björn Sandborgh är ordförande i Frödingsällskapet, men den här eftermiddagen tolkade han förstås Nils Ferlin. Han avslöjade också att sällskapet han leder har kontakt med Ferlinsällskapet, som i år gör en omstart efter att tidigare stått på gränsen till nedläggning.

– Vi ska försöka utveckla ett samarbete mellan sällskapen, för att se vilka erfarenheter vi kan dra av varandra.

Ferlin i konsten

Hans-Olof Boström, professor i konstvetenskap, berättade om hur den karismatiske Nils Ferlin skildrats av konstnärer. K G Beijemark, som skapade Ferlin-statyn i Filipstad har också gjort statyn i Stockholm, medan Thomas Qvarsebo efter vissa turer fick göra Karlstadsvarianten, där Ferlin steppar på ett bord.

Sist men inte minst var det dags för en högst levande poet att äras. Maria ”Vildhjärta” Westerberg, konstnär, författare med mera, verksam i Brunskog, får Värmländska akademiens pris Lagerlövet för 2020.

Hon klev fram med världens längsta tal: talet pi med massa decimaler, inristade i en pinne som hålls av en träfigur! Men även om det inte blev något traditionellt tal, fick publiken veta en hel del om hennes syn på livet och konsten, när hon intervjuades av akademiens preses Anna Skoglund.

– Jag är en praktiker och naturen är mitt ämne. Frihet och ömhet är mitt forskningsområde, förklarar Vildhjärta, som var glad och tacksam över priset:

”Hoppfull för framtiden”

– Det var ju inte meningen! Tänk dig själv att gå ut och plocka pinnar och klistra ihop dem och så ska man hamna här i Värmlandsakademien, för att det anses så värdefullt. För mig betyder det en enda sak och det är att om människor uppskattar mig och ger mig priser, betyder det att naturen och skogen är viktig. Det gör mig oerhört glad och tacksam och hoppfull inför framtiden.