Förre värmländske polischefen Rolf Kläppe utbrast en gång:
– Jonny, du gör inte som vi säger. Men det blir bra ändå!
Det beskriver ”Karlstads Wallander” rätt bra.
1 juni i år gick legendariske Jonny Thomann i pension efter 45 år som polis och mordutredare.
För NWT öppnar han nu minnesdörren till ett liv fyllt av ond, bråd död, blodiga tragedier, skottlossningar, bankrån, stölder, inbrott, bil- och mördarjakter. Här avslöjar Thomann också att han fick amfetamin hemskickat till sig i ett anonymt brev ifjol.
Framtida mördare går inte säkra. Pensionären är fortfarande kvar - i en helt unik polisroll.
– När jag gick i pension 1 juni i år skrev jag på ett 24-månaders avtal som gör att jag kan komma tillbaka i utredningar med full polisbehörighet som kriminalkommissarie och förundersökningsledare. Inte som civil. Jag har även tjänstevapnet kvar, berättar han med sin breda och avväpnande Karlstadsdialekt.
Det har aldrig hänt i Värmland tidigare och det är endast ett fåtal pensionerade poliser i Sverige som erbjudits samma roll.
– Jag tycker fortfarande att jobbet är intressant och jag har ju erfarenhet av vad som krävs för att få fällande domar.
Det har han verkligen!
21 mordfall
Thomann har varit inblandad i 21 mordutredningar i fall som slutade med 25 döda. Alla utom tre klarades upp. Han har utrett ett stort antal mordförsök, flera uppmärksammade rån, sprängningar och mycket annat elände.
Han har varit utredningsledare i 15 år, chef för avlyssningen och grova brott, chef på Kronoparken, Hammarö och Rud samt tf chef för span och eko, yttre befäl och vikarierat mycket som vakthavande befäl. Kurserna är otaliga, inklusive pilotkursen för kvalificerade förundersökningsledare.
”Polis” som femåring
– Redan när jag var fem år visste jag att jag ville bli polis. Min mormor bodde granne med polisstationen på Södra Kyrkogatan och poliserna var mina stora idoler.
Men betygen i grundskolan var skrala. Ettor och tvåor utom i idrott. Thomann skippade gymnasiet och tog värvning istället.
– Jag hade inte en chans att komma in på polisskolan med mina betyg, men jag fick chansen att börja på militärens gymnasium och där läste jag upp alla betyg så bra att jag kom in 1976. Och till skillnad mot mina kompisar hade jag full lön och traktamente under gymnasiestudierna.
Efter tio månaders polisstudier stationerades han i Göteborg 1977.
– På fotpatrull runt Järntorget. Här fick jag faktiskt assistans av en jättestor alkisbuse, med nävar så stora att det inte gick att sätta handfängsel runt dem. Han hjälpte till med att ”hålla ordning” bland sina polare när han fick höra att jag var värmlänning liksom han. Det var då det.
1979 bar det av till Arvika som ordningspolis och sedan återvände han till Karlstad i september 1980. Här skulle Lars Clarin och Anders Forsman med åren bli hans trognaste följeslagare och dåvarande kriminalkommissarien Sture Nilsson blev en mentor.
18 av 21 mord uppklarade
– Alla inblandade från alla avdelningar har bidragit med ett fantastiskt teamwork genom åren. Det i kombination med stor uthållighet och tur initialt har bland annat gjort att vi lyckats lösa 18 av de 21 mord som jag varit inblandad i.
Thomann har suttit öga mot öga med många brutala mördare.
– Det gäller att lägga känslorna åt sidan då. Tyvärr har vi ett stort problem när vi utreder grova brott. Alla inblandade har rätt att läsa hela förundersökningen, hålla käften och sedan lägga upp lögnaktig taktik och rätta sig efter vad andra sagt när det är dags för rättegång. I Danmark kan nya bevis kastas fram ända till sista rättegångsdagen. Dit måste vi också komma.
Cold case
Några av brotten och uppdragen har fastnat extra i minnet. Ett par hemsöker honom än i dag. Efter ett av bankrånen fick han faktiskt hjälp av ett exemplar av NWT (!) för att lösa fallet.
Under slutet av karriären utredde Thomann även så kallade cold case.
– Ett 20-tal. Tyvärr hann jag inte lösa några. Jag hade behövt hjälp av mer personal. Problemet är också att många fall är gamla och inte utredda ordentligt. Tekniken var en helt annan förr.
Inger Stark-mordet
Inger Stark-mordet i november 1990 är ett sådant.
– I samma veva var jag FN-polis på Cypern under ett halvår. När det gäller Inger Stark-mordet har vi en detalj som vi inte gått ut med och som bara vi och mördaren känner till. På den tiden fanns inte dna-tekniken. I dag hade vi plockat ner stålräcket vid älven och skickat rubbet till NFC, vi hade haft blodspårhundar och mycket annat. I dag skulle vi haft större chans att klara upp det mordet. Jag har en liten teori om vem som gjorde det men är det han så är han död nu.
Ett annat problem är att mord begångna av gärningsmän som inte fyllt 21 preskriberas redan efter 15 år.
– Det är inte många som tänkt på det, men dubbelmordet i Linköping i oktober 2004, som klarades upp i somras efter så många år genom dna, kunde blivit ett sådant fall. Gärningsmannen fyllde 21 strax före dubbelmordet. Hade han gjort det dagen efter hade vi inte ens kunnat förhöra honom i år!
Holmér och Snickers
Självklart har även Thomann åsikter om Palme-mordet.
– Jag har ingen aning om vem som kan ha gjort det, men en sak är klar. Hans Holmér hade ju inte ens utrett stölden av en Snickers. Han skulle nog ha hållit sig borta från det där. Så hade det absolut inte gått till i dag. Till och med vår justitieminister Morgan Johansson hade väl skött det fallet bättre, haha.
I dagens brotts-Sverige upplever Thomann alla skjutningar som värst.
– Eftersom här råder total tystnadskultur är de oerhört svåra att lösa. Många gärningsmän är mycket unga och fruktar för sitt eget liv. Problemet är tyvärr omöjligt att lösa, tror jag. Dessvärre har det gått alldeles för långt.
Har du känt dig hotad under de här åren?
– Nej, aldrig på riktigt, och jag stöter ju på gamla ”klienter” på stan dagligen, utan problem. Däremot fick jag ett brev med amfetamin hemskickat till mig ifjol. Jag vet inte varför. En annan kollega råkade ut för samma sak samma dag, och handstilen i breven var densamma. Jag ringde jouren direkt och de konstaterade att nu får vi nog ta ett pisseprov på dig Thomann, haha!
Ser bara dokumentärer
De flesta av oss gillar krim på bio och tv - men inte Karlstads egen Wallander.
– Nej, nej. Aldrig fiction. Det är bara overkligt trams. Däremot tittar jag ofta på krimdokumentärer. Gärna på Netflix. Där har jag faktiskt fått många bra uppslag genom åren.
Yrket i arv
Yrket har gått i arv. Dottern Emma (duktig hockeyspelare i FBK under många år) är förundersökningsledare i Kristinehamn. En av landets yngsta. Marcus jobbar på polisens ledningscentral i Stockholm och Magnus på rikspolischefens kansli. Hustrun Maria arbetade på utlänningspolisen på 90-talet.
– Det är bara Kristian som inte valde polisyrket. Han är lärare. Han brukar skämta och säga att det är nog med stollar i familjen