Enkvist: Modersmålsundervisningen håller tveksam kvalitet

Signerat
PUBLICERAD:
De flesta idéer kring skolans modersmålsundervisning utmanas emellertid av arabiskan som i dag är det största språket i modersmålsundervisningen, skriver Inger Enkvist.
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT
Modersmålsundervisning i arabiska i Sverige liknar därför gammaldags språkundervisning i den bemärkelsen att det är skriftspråk som studeras, skriver Inger Enkvist.

Det pågår en offentlig debatt om vikten av att höja skolresultaten för elever med migrationsbakgrund. Att förbättra den gruppens inlärning är ett väsentligt mål i den genomgripande skolreform som måste komma.

I det här sammanhanget bör vi se närmare också på de tre typer av språkstöd som det ges åt nyanlända och elever med annat förstaspråk än svenska. Det ges lektioner i svenska som andraspråk. Det ges också studiehandledning för att förstå de texter som klassen arbetar med. Därtill kommer modersmålsundervisning, tidigare kallat hemspråk.

Modersmålsundervisningen infördes i Sverige på 1970-talet tillsammans med en ny invandringspolitik som slog fast att invandrare hade rätt att välja som de ville närma sig svensk kultur eller behålla sin tidigare kultur, något som kan ses som en tidig form av identitetspolitik.

Mycket har ändrats på ett halvsekel, och bland annat förekommer i dag, i Sverige som i andra länder, att föräldragrupper själva organiserar undervisning i exempelvis kinesiska, japanska, grekiska och arabiska.

När hemspråksreformen infördes antogs det att elevens talade språk skulle vara basen för att lära sig att läsa och skriva och senare framgångsrikt lära sig svenska. De flesta idéer kring skolans modersmålsundervisning utmanas emellertid av arabiskan som i dag är det största språket i modersmålsundervisningen.

Den arabiska som undervisas kallas modern standardarabiska, MSA, men den är inte någons talade modersmål utan en formell variant av språket. Skillnaden mellan MSA och talade dialekter har jämförts med den mellan latin och romanska språk. Modersmålsundervisning i arabiska i Sverige liknar därför gammaldags språkundervisning i den bemärkelsen att det är skriftspråk som studeras.

Situationen analyseras av Amanda Walldoff i en intressant språkligt inriktad avhandling från 2017. Vissa elever har begränsad kontakt med skriven arabiska, medan andra går på extraundervisning i arabiska och koranläsning. MSA har utvecklats med Koranens språk som grund, och eleverna i studien uppger att om de läser arabiska utanför klassrummet är det främst Koranen som de läser.

Andra rapporter stryker under att undervisningssituationen i modersmål är komplicerad. Nyanlända elever undervisas tillsammans med personer som är födda i Sverige och som kanske har en begränsad kontakt med språket. Variationen i ålder kan också vara betydande. Det är svårt att hitta läroböcker anpassade till svensk läroplan.

Lärarna kanske inte har utbildning för att vara just språklärare och deras kunskaper i svenska kanske inte räcker för att fungera som brygga till svenska språket. Det är svårt att utvärdera undervisningens effektivitet därför att det inte finns någon viss språklig nivå som ska nås och därför att vissa elever samtidigt deltar i annan undervisning i arabiska.

Det är viktigt för hela samhället att så många elever som möjligt lämnar grundskolan med godkända och helst höga betyg. I en kommande översyn av skolan finns det både teoretiska och praktiska skäl för att för den här elevgruppen i första hand satsa på undervisning i svenska som andraspråk och studiehandledning. (SNB)

Inger Enkvist

Professor emerita i spanska vid Lunds universitet

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.