Skev debatt om skolsegregation

Ledare
PUBLICERAD:
En bättre skola.
Foto: PONTUS LUNDAHL / TT
Media ger en ofullständig bild av forskningen om friskolor och det fria skolvalet. Det får konsekvenser för politiska beslut, opinionen och medborgarens möjlighet att bilda sig en välgrundad uppfattning.

Trots att det fria skolvalet och friskolor funnits i snart 30 år är det en vattendelare i svensk politik. Inte minst förklaras ofta den ökade skolsegregationen med friskolor och det fria skolvalet. Men det finns andra forskningsbaserade förklaringar.

Trots att det finns forskning som visar att den resultatmässiga skolsegregationen i högre grad beror på bostadssegregation än det fria skolvalet, är detta frånvarande i medierapporteringen. Nästan fyra av fem publiceringar som försöker förklara skolsegregationen utelämnar bostadssegregationen.

Det visar en ny rapport från Näringslivets medieinstitut. Rapporten utgår från samtliga forskare och forskningsrapporter som har nämnts i media mellan 2018 och 2020, samt några tyngre forskningsrapporter som har publicerats under samma period men inte uppmärksammats i nyhetsrapporteringen.

Inte bara andra forskningsbaserade förklaringar är frånvarande. Till exempel är en enskild forskare med i var fjärde text, vilket är tre gånger så ofta som någon annan forskare. Och åtta andra tunga skolforskare är inte alls med i rapporteringen.

Det som skrivs och hörs i media påverkar människor. Hur fenomen rapporteras påverkar vilka beslut som fattas av politiker och hur opinionen i en viss fråga utvecklar sig. Dels riskerar politikens slutsatser bli felaktiga, dels försämras medborgarnas förutsättningar att bilda sig en uppfattning i frågan.

Forskning används varje dag för att förstärka olika politiska berättelser. En tes som har stöd i forskning är naturligtvis starkare än en som inte har det. Om en förklaring får större genomslag än en annan blir det lätt en sanning, även om det inte nödvändigtvis är korrekt.

För den som inte själv är forskare inom ett specifikt ämne är massmedia den i särklass främsta kanalen för att ta del av forskning. Därför faller också ett stort ansvar på media att välgrundade förklaringar i en konfliktfylld politisk fråga inte flyger under radarn.

Det är ingen lätt uppgift. Medielandskapet är både snabbt och föränderligt och mycket skall presenteras på kort tid. Att ringa forskare som man haft kontakt med sedan tidigare är enklare än att försöka få tag på nya personer att intervjua. Det kan även vara så att vissa forskare inte vill ställa upp på intervjuer i lika stor utsträckning som andra.

Om bostadssegregationen är huvudanledningen till den ökade skolsegregation lär det också behövas andra politiska svar än att till exempel ta bort det fria skolvalet och stänga ner friskolor. För en sådan reform lär då bli ett slag i luften.

Men för att medborgare skall kunna ta ställning i friskoledebatten behöver de en mer information, annars riskerar allmänheten att famla i blindo och den politiska berättelsen ta överhand.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.