Partipolitiken ska hålla tassarna borta från kyrkan. Det tycker Sabina Gómez Jansson, som kandiderar för Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, Posk.
– Vi vill ha en fri kyrka, säger hon.
– Hur skulle det vara om det satt partipolitiker i styrelsen för Kristinehamns handbollsförening? frågar Sabina Gómez Jansson retoriskt.
Hon sitter i kyrkofullmäktige i Kristinehamns pastorat och Kristinehamns församlings församlingsråd. I årets kyrkoval kandiderar hon för fyra år till.
En käpphäst för Posk är just att kyrkan ska vara fri från partipolitiskt inflytande. I dag ställer tre politiska partier upp i valet på stiftsnivå: Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna. Flera andra nomineringsgrupper springer ur partipolitiken.
– Det är en rest från att vi var statskyrka en gång. Det känns inte så tidsenligt.
Hon tycker att det är problematiskt, även om hon mött många engagerade kyrkopolitiker med partipolitisk anknytning.
– Man har ett partipolitiskt program att förhålla sig till och man har många gånger kanske andra politiska uppdrag i kommunen eller regionen. Som i vilken annan förening som helst så ska inte partipolitik styra i kyrkan.
Kan krocka
Hon menar att partipolitiken rent av kan krocka med kyrkans förkunnelse.
– Kyrkan har alltid försökt vara en röst för de utsatta i samhället och var tidigt ute i klimatrörelsen och stod upp för skapelsen, som vi ser som helig.
Hon nämner även krav på flyktingamnesti som exempel på där kyrka och politik kan hamna i konflikt.
– Vi vill att det ska vara en kyrka som gör skillnad på olika sätt. Kyrkan ska vara fri och våga säga vad den vill. Vi har Jesus som förebild.
Posk gjorde ett rekordval i Kristinehamns pastorat 2017. (2013 ställde de inte upp alls). Men i förra valet fick de 40,1 procent av rösterna och blev största nomineringsgrupp i kyrkofullmäktige. Tidigare största gruppen Socialdemokraterna backade från 37,1 till 27,8 procent.
I år är det bara Posk, S och C som ställer upp i pastoratet.
Vad vill ni göra i Kristinehamns pastorat nästa mandatperiod?
– Vi vill nå ut till människor på olika sätt och fortsätta ha olika mötesplatser. Gudstjänster så klart, men vi har också arrangerat en del pilgrimsvandringar och det vill vi fortsätta göra.
Siffror som NWT tagit fram visar att Svenska kyrkan i Karlstads stift har tappat ungefär var fjärde medlem sedan skilsmässan från staten. Nu är ungefär två av tre invånare i stiftet med i kyrkan.
Hur vill Posk vända den trenden?
– Genom att ha den här mångfalden av olika verksamheter, där gudstjänsterna har en mångfald, men också att vi kan vända oss till föräldrar genom öppna förskolan, till äldre genom träffar som är mer riktade mot dem, att vi kan ha bibelstudiegrupper, körer, allt det där.
Hon tycker också att kyrkan behöver bli bättre på att berätta vad den gör.
– Vi har haft en lång tradition av att få så mycket gratis att vi är ganska dåliga på att marknadsföra oss och det behöver vi bli bättre på.
Vad är det som gör att du ställer upp igen?
– Det är lite kopplat till partipolitiken, det finns ju nationalistiska krafter som ställer upp i kyrkovalet och jag kan inte tänka mig något värre nästan än att min kyrka skulle bli kidnappad av dem.
Hon vill också bredda bilden av religionen som sådan.
– Jag vill motverka en eventuell bild av kristendom som konservativ och rigid och jag känner att det finns ett intresse för att se till att kyrkan följer med sin tid.
Fotnot: På stiftsnivå ställer tre nomineringsgrupper utan partipolitiska rötter upp i kyrkovalet: Frimodig kyrka, Partipolitiska obundna i Svenska kyrkan och Öppen kyrka.
Kyrkovalet
Kyrkovalet sker söndag den 19 september, men det går att förtidsrösta från och med den 6 september.
Rösträtt har alla som är medlemmar i Svenska kyrkan, är folkbokförda i någon församling och har fyllt 16 år senast på valdagen.
Den som röstar ska ha med legitimation och helst också sitt röstkort. Alla med rösträtt ska få sina röstkort hem senast den 1 september.
Drygt 211 000 invånare i Karlstads stift har rösträtt i valet.
Val sker till tre olika nivåer:
Kyrkofullmäktige styr församlingens eller pastoratets arbete och beslutar bland annat om dess budget. En församling ska fira gudstjänst, ha undervisning och bedriva diakoni och mission.
Stiftsfullmäktige leder stiftet, kyrkans regionala nivå, som ska ha tillsyn över och stötta församlingarna i stiftet. Man fattar beslut om budget för stiftet och om nivån på kyrkoavgiften för alla medlemmar i stiftet.
Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ och beslutar om regelverket för kyrkan.
Det går att personrösta på upp till tre kandidater.
I kyrkovalet röstar man inte på partier, utan på nomineringsgrupper. En del av dem har partipolitisk anknytning, andra inte.
Källa: Svenska kyrkan, svenskakyrkan.se, Ingrid Kåwe, Karlstads stift.
Läs tidigare artiklar i NWT:s kyrkovalsbevakning:
Kyrkovalet: Resurserna krymper – här har två kyrkor stängt portenSD inför kyrkovalet: ”Behöver vi missionera mer i Sverige?”Frågorna som splittrar kyrkan: skogen och vindkraften kan skapa stridSå ska kyrkan pandemisäkra valet