Holmgren: Redo för mer än 55 procents minskade utsläpp

Signerat
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Innan sommaren presenterade EU-kommissionen sitt stora klimatpaket, kallat Fit for 55, skriver Pär Holmgren.
Foto: Valeria Mongelli/AP

Direkt från Europaparlamentet

För även om klimatlagen är otillräcklig sätter den viktiga mål. Nu behöver vi fylla den med innehåll, skriver Pär Holmgren.

Vi går ytterligare en höst till mötes. Det är min 58:e i livet. Men jag tror inte att jag någonsin varit så fast beslutsam om något hittills, som inför klimatåret som börjar nu. Innan sommaren presenterade EU-kommissionen sitt stora klimatpaket, kallat Fit for 55. Tanken med paketet är att anpassa all relevant lagstiftning utefter EU:s nya klimatmål om 55 procent minskade utsläpp till 2030.

Målen är inte tillräckliga, vilket gjorde att jag röstade nej, när Europaparlamentets röstade om klimatlagen. Vi kan inte längre hymla med att samhället står inför stora förändringar i klimatkrisens spår. Och som samhälle, såväl lokalt som på EU-nivå, måste vi välja väg. Antingen så gör vi allt vi kan – i tid, eller så får vi leva med konsekvenserna. Vi ser redan konsekvenserna av otillräcklig klimatpolitik och årtionden av ökade utsläpp, och behöver anpassa samhället därefter. Men vi kan fortfarande förhindra de värsta effekterna.

För även om klimatlagen är otillräcklig sätter den viktiga mål. Nu behöver vi fylla den med innehåll. EU har en historia av att överträffa sina klimatmål. Det måste vi göra den här gången också.

Inom ramen för klimatpaketet kommer EU under den kommande hösten att revidera några utav våra viktigaste verktyg, samtidigt som vi inrättar helt nya. EU:s handel med utsläppsrätter, för att nämna ett exempel, är ett unikt system som har förmågan att göra det svindyrt att släppa ut. Lyckas vi vässa det ytterligare kan omställningen gå fortare.

Klimattullarna är ett exempel på ett nytt system i klimatpaketet. Tanken är att produkter som produceras i länder utanför EU:s handel med utsläppsrätter ska omfattas av en klimatavgift när varan importeras till EU. Priset kommer vara i linje med vad produktionen kostat inom EU. Det tvingar länder som Kina och Ryssland att höja sina ambitioner.

Innan sommaren presenterade EU-kommissionen sin skogsstrategi. Där lade de fram en önskelista på hur man vill att skogspolitiken ska läggas om kommande år. Vi behöver verkligen en strategi för skogen, vi är på väg rätt in i ett sjätte massutdöende av arter, och vi har inte råd att fortsätta använda och överutnyttja vår natur på det sätt vi gör idag. Samtidigt måste även skogen bidra till klimatnyttan. Den behöver skyddas för sin förmåga att binda koldioxid från luften. På samma sätt som polska kolgruvor behöver avvecklas, måste den svenska skogen bidra.

I höst går även FN:s stora klimattoppmöte av stapeln. Det 26:e i ordningen, denna gång i Glasgow. Det är det enskilt viktigaste klimattoppmötet sedan Parisavtalet slöts. Jag kommer att vara den gröna gruppens delegat till Glasgow och mitt mål är tydligt. Alla länder ska lämna mötet med en bakläxa! Vi har alla hittills gjort för lite och för långsamt.

2020 skulle bli klimatåret. Pandemins konsekvenser hamnade i förgrunden och klimatkrisen fick vänta på sin tur. Klimatarbetet hamnade på efterkälken men nu är det dags igen. EU:s klimatpaket, skogsstrategi och FN:s toppmöte som närmar sig ger oss de bästa förutsättningarna att prioritera klimatet. Det är nu eller aldrig.

Pär Holmgren

Europaparlamentariker (MP)

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.