Kulturministern lovar nya miljarder till kulturen i Sverige, men hur stor del av pengarna kommer att filtreras ner till det värmländska kulturlivet?
– Det beror mycket på hur bra ansökningar som kommer från Värmland, säger Ulf Nordström.
Han är kulturchef på Region Värmland och är glad över flera delar av ministerns miljardutspel. Sammanlagt handlar det om 1,3 miljarder extra till den krisande svenska kultursektorn i det kommande budgetförslaget.
Hur stor del av kakan som kommer Värmland till del beror delvis på kulturaktörerna själva:
– Mycket av det här kommer ju att vara sökbara pengar, och då beror det ju på hur bra ansökningar som kommer från Värmland.
Mer till regionen
745 miljoner kronor går till stimulansstöd inom kultursektorn och kommer att hanteras av Kulturrådet. Där är det upp till bevis genom ansökningar.
De 100 miljoner extra som utlovats till kultursamverkansmodellen kan Ulf Nordström göra en mer kvalificerad gissning om det värmländska utfallet av:
– Av dem kanske det trillar ner fem miljoner hos oss. I relation till att vi idag har 58 miljoner, är det ganska mycket, säger han.
Via samverkansmodellen fördelas statligt stöd till regional kultur. Det är politiker i Region Värmland som beslutar hur regionens andel av pengarna ska satsas bland aktörerna som är med i modellen, bland annat Västanå teater, Wermland opera och Värmlands museum.
Pengarna behövs
Ulf Nordström vet att det finns stora behov bland länets kulturaktörer, även om pandemiläget ser ljusare ut än för ett år sedan.
– Stimulanspengarna behövs. Det kommer att vara tufft under en period fortsatt.
Han berättar att regionen gjorde en enkät i augusti om läget:
– Det man kan konstatera är att de ser ekonomin an med mer tillförsikt nu än förra året. Man har stramat åt och ställt om efter nya förutsättningar, men det kan också ha försvunnit jobb på vägen, påminner han.
De fria grupperna har det svårast.
Flera kulturföreningar vittnar även om att man haft problem att värva nya medlemmar under pandemin och att en del som jobbat som funktionärer tidigare har inte kommit tillbaka.
Tuff återstart
– Det är en tuff återstartsperiod nu. Det är inte bara att köra upp verksamheten till 100 igen. Det kommer att ta tid, spår Ulf Nordström.
Ett frågetecken kring uppstarten är hur publiken agerar. Suget efter kulturupplevelser är stort, men hur är det med modet? Vågar folk sätta sig i en salong igen?
– Det är svårt att bedöma hur människor reagerar på att sitta nära varandra igen. Det är mycket som vi inte vet. Man kan öppna dörrar och sälja biljetter, men det ska också finnas de som vill komma, säger Ulf Nordström.
Glad över filmsatsningen
Han tycker att det i regeringens förslag finns både rejäla satsningar och sådana som är lite mindre.
– Stimulansstödet på 745 miljoner – det är mycket pengar, som kommer att göra skillnad. Däremot 20 miljoner till digitalisering av museer är väldigt lite i förhållande till behovet.
Lite extra gläds han över att regeringen vill satsa på så kallade produktionsincitament i filmbranschen, för att få fler filmbolag att spela in i Sverige.
– Det har varit på gång ett antal år. Nu kom det äntligen och det kan ju leda till en och annan filminspelning i Värmland också, säger han.
Fast i filmbranschen, är 100 miljoner särskilt mycket?
– Sverige har inte kunnat konkurrera med länder som haft produktionsincitament. 100 miljoner är väldigt mycket mer än noll.
Fakta
Budgetsatsningarna inom kulturområdet i urval
Regeringen föreslår att 940 miljoner satsas på det fria kulturlivet.
75 miljoner kronor avsätts under 2022 för att förstärka satsningen Stärkta bibliotek.
Riksantikvarieämbetet tillförs 10 miljoner kronor årligen under åren 2022–2024 för att "möta ett omfattande behov av stöd till vård och utveckling av kulturmiljöer över hela landet".
95,7 miljoner kronor till vissa statligt finansierade kulturinstitutioner: Kungliga Dramatiska teatern AB, Statens museer för världskultur, Nationalmuseum, Statens historiska museer, Moderna museet, Naturhistoriska riksmuseet, Vasamuseet, som är en del av myndigheten Statens maritima och transporthistoriska museer, Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem, Stiftelsen Thielska galleriet, Stiftelsen Judiska museet, Ájtte, Svenskt- fjäll och samemuseum och Zornsamlingarna.
De centrala museer som är myndigheter samt Statens musikverk tillförs medel för digitalisering av kulturarvet och utveckling av digitala tjänster. Myndigheterna föreslås tillföras 20 miljoner kronor årligen för 2022 och 2023 för ändamålet.
De centrala museer som är stiftelser förstärks med 20 miljoner kronor för 2022, varav 15 miljoner kronor föreslås gå till Skansen.
Naturhistoriska riksmuseet tillförs 15 miljoner kronor årligen från och med 2022 för att samordna pollenövervakningen i Sverige.
Riksarkivets förvaltningsanslag förstärks med 23 miljoner kronor under 2022.
Stiftelsen Föremålsvården i Kiruna förstärks med fyra miljoner kronor från och med 2022.
(TT)