För lite för de arbetslösa

Ledare | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmarks (S) 8 miljarder kronor lär inte räcka långt.
Foto: Lars Schröder/TT
Sedan finanskrisen har långtidsarbetslösheten legat på drygt 140 000 personer och under pandemin har den krupit upp till cirka 200 000 personer.

Många av dem som har blivit arbetslösa under pandemin är personer med både utbildning och arbetslivserfarenhet. Dessa lär relativt snabbt hitta arbete efter pandemin. Men pandemin har också påskyndat strukturomvandlingen med nya konsumtionsbeteenden och en snabb digital omvandling. Det innebär att många arbetslösa kommer behöva vidareutbilda sig för att kunna ta de jobb som finns eller kommer finnas efter krisen.

Därför gör regeringen rätt när de vill fördubbla antalet platser på yrkeshögskolor och underlätta för att fler mitt i arbetslivet kunna utbilda sig. Men regeringen missar ändå halva målet i straffläggningen. Det kommer krävas fler politiska reformer för att bekämpa långtidsarbetslösheten och det ekonomiska utanförskapet.

Av de 2,5 miljarderna som kommer tillföras 2022 skall 1,2 miljarder satsas på att fler arbetssökande skall få ta del av en matchningstjänst. Men det riskerar att bli ineffektivt. Den nya matchningstjänsten som kallas KROM och som den omgjorda Arbetsförmedlingen skall bygga på presterar sämre än väntat, enligt en utvärdering som myndigheten själv gjort (Sveriges Radio 30/6).

Regeringens förslag lär också vara otillräckliga för att bemöta det faktum att närmare 60 procent av de långtidsarbetslösa mellan åren 2018 och 2021 var utrikes födda. För tio år sedan var motsvarande siffra drygt 30-40 procent, enligt en rapport från Arbetsförmedlingen. Det är därför inte heller märkligt att 74 procent bland de vuxna biståndsmottagare med arbetslöshet som försörjningshinder var utrikes födda.

Rent generellt har arbetsmarknadssituationen för utrikes födda försämrats markant under de gångna 40 åren, enligt en rapport från Entreprenörskapsforum. Och år 2018 uppvisade Sverige det högsta sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda i Europa.

Förklaringen lär gå att finna i att det dels finns skillnader i utbildningsnivå, dels skillnader i faktiska färdighets- och kunskapsnivåer. I genomsnitt visar forskningen som rapporten hänvisar till att individer med hög utbildning från vissa länder har sämre färdighets- och kunskapsnivåer än inrikes födda med låg utbildningsnivå. Rapporten slår också fast att en majoritet av utrikes födda i arbetsför ålder inte har nått självförsörjning under perioden 1990 till 2016.

För att vända detta behövs omfattande reformer. Ekonomisk tillväxt behöver främjas genom skattesänkningar och regelförenklingar. Starkare incitamentsstrukturer för jobb och utbildning behövs. Och bidragssystemen och särskilda anställningsformer behöver ses över.

Häri ligger den stora utmaningen på svensk arbetsmarknad och i förlängningen för svensk välfärd. Det ekonomiska utanförskapet är betydligt större än det först ger sken av att vara. Detta lär inte en budgetsatsning på 8 miljarder kronor råda bot på. Även om det är en början.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.