Om 365 dagar går vi till valurnorna – och röstar på det Sverige och Värmland vi vill ha.
Alla riksdagsledamöter i Värmland vill fortsätta även nästa mandatperiod, kan NWT berätta.
Här är allt du behöver veta om dem. Deras viktigaste fråga, vad de tjänar – och vilka gymnasiebetyg de hade.
NWT har varit i kontakt med samtliga Värmlands riksdagsledamöter inför årsdagen inför valet. Kommer de satsa på en ny mandatperiod?
De har fått svara på det – och flera frågor. NWT har dessutom kollat upp vad deras lön per månad är från riksdagen samt vad de hade för årsinkomst under deklarationsåret 2020.
Samt: Hur var våra riksdagsledamöter i gymnasiet? Har vi några framtida ekonomistiska talespersoner? Är det någon som absolut inte bör vara utrikesminister?
NWT har allas utgångsbetyg i gymnasiet.
”Jag reagerade lite häftigt på det.”
Pål Jonson (M), 49, Arvika
Siktar du på att sitta kvar som riksdagsledamot även nästa mandatperiod?
– Ja, jag hoppas att kunna få förnyat förtroende att göra det. Ytterst eftersom jag vill vara med och bidra till att stärka Värmland och Moderaterna. Jag hoppas och tror att den erfarenhet och de nätverk som jag har fått i riksdagen och även sedan tidigare kan bidra till det.
Hur ser du på dina chanser att ta dig in även nästa mandatperiod?
– Det är medlemmarna i Moderaterna och ytterst de värmländska väljarna som ska avgöra detta.
Vilken valfråga i en värmländsk kontext blir viktigast tror du?
– Jag tror att brottsligheten och trygghetsfrågor både på nationell och lokal nivå kommer att bli en stor fråga. Här har utvecklingen tyvärr gått åt fel håll och Sverige behöver en annan inriktning.
På Jonson tog sin examen från bordtennisgymnasiet i Lycksele 1991. Sett till sina betyg gillade han samma ämnen då, som nu. Femmor i historia, samhällskunskap, socialkunskap, svenska, idrott – och bordtennis.
Men konst- och musikhistoria, bild och matte. Nej, där var Pål Jonson ingen mönsterelev. Tvåor i samtliga nämnda ämnen.
Och hans specialarbete handlade om ”invandrarungdom och kriminalitet”.
– Det gjorde jag på grund av att vi redan då hade en debatt om detta, om det skulle få utredas eller inte. Då beslöt man att det inte skulle utredas och jag reagerade lite häftigt på det. Jag tyckte att det var orimligt. Jag tyckte det fanns ett värde att få fram fakta, säger han.
Pål har en månadslön från riksdagen på 69 900 kronor, samt ett tillägg på 20 procent som utskottsordförande.
Under deklarationsåret 2020 hade han en årsinkomst på 918 630 kronor.
Uppdrag: Pål Jonson är ordförande i försvarsutskottet, är ledamot i nordiska rådets svenska delegation och i krigsdelegationen samt är suppleant i flera olika utskott i riksdagen.
”Det fanns roligare saker då än att plugga”
Gunilla Svantorp (S), 57, Årjäng
Siktar du på att sitta kvar som riksdagsledamot även nästa mandatperiod?
– Ja, om jag har förtroende från partiet och väljarna.
– För att jag fortfarande har en vilja att påverka till det bättre.
Hur ser du på dina chanser att ta dig in även nästa mandatperiod?
– Det avgörs såklart av om partiet placerar mig på listan och på vilken plats.
Vilken valfråga i en värmländsk kontext blir viktigast tror du?
– Jobbfrågan och möjlighet att fylla på sin kunskap via utbildning hela livet är alltid nummer ett.
Gunilla Svantorp gick ut Solbergaskolan 1983 efter att ha läst treårig ekonomisk linje.
– Det är ju inte så kul, säger hon om sina betyg.
Hon hade en etta i idrott och tvåor i sju ämnen, till exempel psykologi, matte, naturkunskap. Det bästa betyget var en fyra och det hade hon i ämnet stenografi.
– Det är klart att det hänger ihop med att det fanns roligare saker då än att plugga. Som att vara med kompisar eller att vara ute. Men jag tog mig vidare än då.
Gunilla Svantorp har arvode på 69 900 kronor, samt ett tillägg på 13 980 kronor i månaden för uppdraget som ordförande i utbildningsutskottet.
Under deklarationsåret 2020 hade hon en årsinkomst på 1 102 697 kronor.
Uppdrag: Gunilla Svantorp är ordförande i utbildningsutskottet och är ledamot i styrelsen för stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, samt är suppleant i flera olika utskott i riksdagen.
” Det är ingen hemlighet att jag hoppade av gymnasiet”
Marléne Lund Kopparklint (M), 48, Karlstad
Siktar du på att sitta kvar som riksdagsledamot även nästa mandatperiod?
– Ja.
– För att fortsätta bidra till utvecklingen i Värmland och framförallt arbeta med trygghetsfrågorna på en nationell nivå och vara en barnrättskämpe. Jag vill fortsätta arbeta med de frågor som jag har påbörjat. Att få vara en företrädare för värmlänningarna är ett hedervärt uppdrag.
Hur ser du på dina chanser att ta dig in även nästa mandatperiod?
– Jag kandiderar nu men det är upp till våra medlemmar och väljare att avgöra den saken.
Vilken valfråga i en värmländsk kontext blir viktigast tror du?
– Trygghetsfrågan som innefattar flera delar – att människor har ett jobb att gå till, att barn har en trygg uppväxt. Att människor vågar gå ut på våra gator och torg kvällstid. Kriminella gäng som lever på att sälja narkotika och begå våldsbrott, ska inte ges något utrymme i Värmland.
Marléne Lund Kopparklint har inga fullständiga gymnasiebetyg. Hon hoppade av vårdlinjen 1991, men läste sedan upp sina betyg på komvux senare.
– Jag hade inte förutsättningar hemifrån att gå gymnasiet. Jag hade det ju ganska krassligt i min uppväxt, som jag skriver om i mina böcker. Sedan läste jag upp mina betyg.
– Det är ingen hemlighet att jag hoppade av gymnasiet.
Marléne Lund Kopparklint tjänar 69 900 kronor i månad från riksdagen.
Under deklarationsåret 2020 hade hon en årsinkomst på 854 690 kronor.
Uppdrag: Marléne Lund Kopparklint är suppleant i flera olika utskott i riksdagen.
”Man var väl ganska skoltrött på den tiden”
Runar Filper (SD), 57, Västra Ämtervik
Siktar du på att sitta kvar som riksdagsledamot även nästa mandatperiod?
– Ja.
– För att jag vill representera SD:s väljare och övriga värmlänningar ånyo en mandatperiod.
Hur ser du på dina chanser att ta dig in även nästa mandatperiod?
– Mycket goda eftersom partiet SD fortfarande växer.
Vilken valfråga i en värmländsk kontext blir viktigast tror du?
– Migrationen för landet som helhet. För värmländsk del rovdjurspolitik och landsbygdsfrågor.
Runar Filper var klar 1982 på Nobelgymnasiet i Karlstad. Han hade läst inriktning på byggnadsträteknik.
Han fick treor i alla ämnen, förutom ett. I matte blev det en etta.
– Man var väl ganska skoltrött på den tiden tror jag, så man lade inte ner sig nämnvärt. Jag tror inte det.
– I nian hade jag trea (i matte) sedan gick det ner till en etta. Det var nog skoltröttheten. Jag tror jag hade en två i första året på gymnasiet, så det blev tre, två, ett.
För övrigt så gick Värmlandsbänkskollegan Lars Mejern Larsson (S) på samma skola, samma inriktning, bara ett år bakom Runar Filper.
Runar Filper har standardarvodet på 69 900 kronor i månaden från riksdagen.
Årsinkomst: 887 489 kronor enligt förra deklarationsåret.
Uppdrag: Runar Filper är ledamot i miljö- och jordbruksutskottet och är suppleant i flera utskott i riksdagen.
”Jag kan inte ens rita en streckgubbe”
Kjell-Arne Ottosson (KD), 46, Töcksfors
Siktar du på att sitta kvar som riksdagsledamot även nästa mandatperiod?
– Ja!
– Av flera skäl men främst att jag ser möjligheter att påverka i frågor som är viktiga för Värmland som idag behandlas ytterst styvmoderligt av sittande regering.
Hur ser du på dina chanser att ta dig in även nästa mandatperiod?
– Lyckades jag komma in med tanke på hur opinionen såg ut 2017 och början på 2018 är väl chansen betydligt större nu men det är flera hinder som ska passeras före vi är där. Nu pågår den rådgivande medlemsomröstningen inför nomineringsstämman så vi får se vad den ger först. Sen ska väljarna säga sitt också.
Vilken valfråga i en värmländsk kontext blir viktigast tror du?
– Gapet mellan stad och landsbygd med allt vad det innebär i form av lika villkor för sjukvård, trygghet, vilka villkor våra gröna näringar ska ha, bostadsbyggande etcetera.
Kjell-Arne Ottosson gick samhällsvetenskaplig linje vid Solbergagymnasiet i Arvika och gick ut 1994.
Bästa betyget – och en av två femmor – var i ämnet tyska.
– Jag kan förstå något, men jag har inte pratat tyska på så många år.
Lägsta betygen han hade var treor, och det i en svenskakurs, naturvetenskap, idrott, engelska och bild.
– Jag kan inte rita en streckgubbe ens, så det var en väldigt snäll trea.
Kjell-Arne Ottosson får det det vanliga riksdagsarvodet 69 900 kronor från riksdagen.
Under förra deklarationsåret hade han en årsinkomst på 886 312 kronor.
Uppdrag: Kjell-Arne Ottosson är ledamot i Nordiska rådets svenska delegation i riksdagen och är suppleant i flera olika utskott i riksdagen.
”Jag var en riktigt buspôjk”
Lars Mejern Larsson (S), 55, Karlstad
Siktar du på att sitta kvar som riksdagsledamot även nästa mandatperiod?
– Ja.
– Det finns fortfarande många viktiga frågor att lyfta i Sveriges Riksdag kring värmlänningarnas vardag.
Hur ser du på dina chanser att ta dig in även nästa mandatperiod?
– Den frågan avgörs den 27:e november på vår valkonferens.
Vilken valfråga i en värmländsk kontext blir viktigast tror du?
– Jobben.
Året var 1983 när Lars Mejern Larsson gick ur gymnasiet. Han hade läst bygg- och anläggningsprogrammet med inriktning som snickare.
Bästa betyget: en fyra i idrott.
– Jag är besviken på att jag inte fick en femma. Det ville jag ha, med då sa de att man inte fick ge ut fler femmor.
Annars var det treor i de övriga ämnena.
– Det fick jag utan att lägga ner så mycket tid. Jag var ganska omogen då, en riktig buspôjk. Men jag gjorde klart min utbildning och jobbade som snickare några år.
Lars Mejern Larsson får arvodet 69 900 kronor i månaden.
Under deklarationsåret 2020 hade han 815 414 kronor i årsinkomst.
Uppdrag: Lars Mejern Larsson är ledamot i kulturutskottet och nordiska rådets svenska delegation, samt suppleant i flera utskott.
”Jag är fast övertygad om att Sverige behöver en ny riktning”
Arman Teimouri (L), 40, Karlstad.
Siktar du på att sitta kvar som riksdagsledamot även nästa mandatperiod?
– Ja, det gör jag.
– Jag har under den senaste mandatperioden arbetat intensivt med att förbättra arbetsmarknad-, närings- och inte minst energipolitiken i Sverige, ett arbete som jag hoppas få förtroende från väljarna att fortsätta driva. Dessutom är jag fast övertygad om att Sverige behöver en ny riktning. Vi behöver därför byta regering – till en liberal och borgerlig regering som står för handlingskraft.
Hur ser du på dina chanser att ta dig in även nästa mandatperiod?
– Jag kommer givetvis arbeta hårt för att Liberalerna ska behålla sitt mandat och helst av allt växa i Värmland.
Vilken valfråga i en värmländsk kontext blir viktigast tror du?
– Om hela Värmland ska växa måste det finnas jobb, men regeringen har fört en misslyckad närings- och arbetsmarknadspolitik. När vi nu ska omstarta Sverige efter pandemin är det genom att företagare vågar anställa, investera och har framtidstro.
Arman Teimouri växte inte upp i Värmland, utan tog sin gymnasiexamen på Fenix kultur- och kunskapscentrum i småländska Vaggeryds kommun.
Han gick naturvetenskapligt program och är också en av få på Värmlandsbänken som examinerades med betyg från G–MVG-skalan.
Arman Teimouri belönades med ett MVG – i småföretagande.
– Jag tror det var i samband med den kursen som vi hade UF-företag (Ung företagsamhet) och jag drev två. Och hade inte jag fått erfarenheten därifrån skulle nog jag inte ha startat eget företag sedan i så pass ung ålder.
Annars var det många G i slutbetygen som i ämnen som engelska, kemi och fysik. Men även en hel del VG som i bland annat religionskunskap.
Arman Teimouri får 69 900 kronor i månaden av riksdagen. Han har tidigare haft ett tillägg som vice ordförande i arbetsmarknadsutskottet. Det är han dock inte längre.
Under förra deklarationsåret hade han en årsinkomst på 870 667 kronor.
Uppdrag: Arman Teimouri är ledamot i näringsutskottet och nordiska rådets svenska delegation, samt suppleant i flera utskott i riksdagen.
”Det blev mycket älgar och naturteckningar då”
Daniel Bäckström (C), 45, Säffle
Siktar du på att sitta kvar som riksdagsledamot även nästa mandatperiod?
– Ja, jag står till förfogande och kandiderar.
– Det är viktigt och roligt att driva Värmlands frågor i rikspolitiken. Jag vill vara med och stärka landsbygd, arbetsmarknad och företagsklimat. Arbeta för ökad livsmedelsproduktion, decentralisering, utvecklad service, fler investeringar och etableringar, bättre kommunikationer, främja hållbarhet och trygghet.
Hur ser du på dina chanser att ta dig in även nästa mandatperiod?
– Jag känner stor ödmjukhet inför valet och väljarnas utlåtande.
Vilken valfråga i en värmländsk kontext blir viktigast tror du?
– Trygghet, samhället måste kunna leverera på människors förväntningar oavsett var man bor. Det handlar om bland annat om polis, sjukvård och skola.
Daniel Bäckström gick samhällsvetenskapliga linjen på Karlbergskolan i Åmål.
Det blev två tvåor i betygen: i tyska och i engelska.
– Det var kanske inte mina favoritämnen. Jag fick jobba en del med språkbitarna och hade lättare för andra ämnen.
Så såg det också ut. I de två olika bildkurserna fick han fyra respektive femma.
– Jag är både intresserad och kan teckna väldigt bra. Det blev mycket älgar och naturteckningar då.
Daniel Bäckström har det vanliga arvodet från riksdagen på 69 900 kronor i månaden.
Under förra deklarationsåret hade han en årsinkomst på 866 644 kronor.
Uppdrag: Daniel Bäckström är ledamot i försvarsutskottet och suppleant i flera utskott i riksdagen.
”Det beror på läraren – det hävdar jag bestämt”
Mikael Dahlqvist (S), 53, Hagfors
Siktar du på att sitta kvar som riksdagsledamot även nästa mandatperiod?
– Jag kandiderar nästa mandatperiod.
– För att jag vill vara med påverka och förändra. Lyfta värmlänningars vardag. Ge stad och land rättvisa förutsättningar. Utveckla välfärden.
Hur ser du på dina chanser att ta dig in även nästa mandatperiod?
– Jag hoppas mitt parti gör ett bra val och vi får förtroendet av väljarna. Vi har ännu inte fastställt vår lista. Den demokratiska processen pågår. Därför avstår jag från att kommentera.
Vilken valfråga i en värmländsk kontext blir viktigast tror du?
– Välfärdsfrågor, hoppas jag.
Mikael Dahlkvist var 1985 klar med en tvåårig vårdlinje i Hagfors. Och han hade höga betyg i många vårdnära ämnen. Fyror i vårdkunskap och sjukdomslära, bland annat.
– Jag låg på gränsen till ett högre betyg i många ämnen. Jag har alltid varit intresserad av biologi, jag har ju jobbat som distriktssjuksköterska.
Men i engelska gick det klart sämre. Där slutade han med en etta i betyg:
– Och det beror på läraren, hävdar jag bestämt. Det var inte alls bra. Sedan är det väl så att jag inte är jättebra på engelska.
Mikael Dahlqvist tjänar det vanliga riksdagsledamotsarvodet på 69 900 kronor.
Enligt det senaste deklarationsåret hade han en årsinkomst på 841 083 kronor.
Uppdrag: Mikael Dahlqvist är ledamot i socialutskottet och suppelant i flera utskott i riksdagen.
”Allt talar i nuläget för att vi kommer göra ett starkare resultat”
Håkan Svenneling (V), 35, Karlstad
Siktar du på att sitta kvar som riksdagsledamot även nästa mandatperiod?
– Vår interna process är precis i sin början men jag har meddelat vår valberedning att jag står till förfogande för ytterligare en mandatperiod.
– Jag känner att uppdraget som utrikespolitisk talesperson är inspirerande, roligt och något jag gärna fortsätter med då jag får möjligheten att lyfta Vänsterpartiets värderingar och visa på vilka vi är och vad vi står för.
Hur ser du på dina chanser att ta dig in även nästa mandatperiod?
– Vänsterpartiet går urstarkt i opinionen efter att vi tog strid och vann om marknadshyror i somras. Allt talar i nuläget för att vi kommer göra ett starkare resultat än i senaste valet.
Vilken valfråga i en värmländsk kontext blir viktigast tror du?
– Jag tror att marknadsskolans negativa effekt kommer bli en stor valfråga. Vinstjakten i vår välfärd måste nu få ett slut.
Håkan Svennelig studerade på gymnasiet i Tranås i Jönköpings län. Han gick det estetiska programmet: Musik och ljudteknik.
– Det var enda gången jag lämnade Värmland, som när jag pluggade där.
Han examinerades med sex MVG, i bland annat matte, samhällskunskap och datorkunskap.
Han gick även ut med flera G som i sång, cello och estetisk orientering. Annars dominerar VG betygslistan.
69 900 kronor tjänar Håkan Svenneling (V) i månaden av riksdagen. Han hade en årslön på 811 496 kronor enligt 2020:s deklarationsår.
Uppdrag: Håkan Svenneling är ledamot i utrikesutskottet och suppleant i flera utskott i riksdagen.
Fotnot: Årsinkomst är tagen från tjänsten ratsit och innebär summan av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Lön i detta sammanhang kan benämnas även som förvärvsinkomst. En riksdagsledamot kan ha lön eller sidoinkomster utöver sitt arvode från riksdagen.
Valet 2022 – ett år kvar
I dag är det ett år kvar till nästa val. NWT publicerar under helgen flera artiklar på ämnet.
Första delen Hatad av rasister och antivaxxers – nu vill Schützer (S) ta makten över vården – kan du läsa här.
Nästa del handlar om alla kommunalråd i Värmland – vill de fortsätta? Och vad tjänar de?