Hemvändarna avslöjar: Därför blev det Färjestad

Hemvändarbonanza! Hur gick tankarna? Hur mycket tjatades det? Varför just nu? Och fanns det andra anbud att ta ställning till. Nedsläpp ger dig svaren.

Linus Johansson, hemma från spel i KHL (HK Sotji, HK Neftechimik)

Först och främst, välkommen tillbaka. Hur känns det?

– Det känns skitbra. Kul att var tillbaka i stan och att spela här igen.

Varför hem och varför nu?

– För min del var det mest för att det var ett tufft år förra året. Jag var skadad i fyra månader ungefär och det blev mycket flöjtande fram och tillbaka. Jag kände att jag ville ta ett nytt avstamp och komma hem, när det var många som var redo att komma hem och göra det känns det bara roligare. För min del var det mycket skit förra året, jag ville mest bara ha kul och spela hockey igen och det har jag när jag spelar här.

Vad betyder Värmland, Karlstad och Färjestad för dig?

– Mycket. Det är ju här man spelat och bott de senaste tre, fyra åren. Jag har alltid gillat att spela i Karlstad – framförallt när det är full publik. Sen tänker man tillbaka på första året jag var här och vi spelade semifinal match sju mot Djurgården och åkte ut, man tänker hur kul det skulle vara att spela en final och vinna.

Är du fortfarande bitter över den förlusten?

– Ja, men nu är det så långt bort så jag skiter i det. Jag tar med det som tändvätska, man förstår inte hur kul det är förrän man spelar slutspel egentligen.

Hur upplevde du våren när det började trilla in lite namn?

– Det blir lite så när vi är i den åldern vi är i. Jag är 29 i år, det är många som börjar komma upp i övre 20-årsåldern och har man varit ute och gjort sitt utomlands, testat på det och kanske inte lyckats fullt ut är det mest kul att man är ett gäng kompisar som snackat ihop sig. Det faller sig rätt naturligt.

Hur gick snacket sinsemellan?

– Kanske inte så jäkla mycket som folk vill påskina. Det är klart att man pratar och försöker se vad folket vill göra, sen kommer man fram till att det kanske är dags för mig med. Att det vore kul att komma hem och vinna något med Färjestad.

Hur var den processen för dig?

– Det är lite tvådelat det där med att ha en tråkig säsong där man inte riktigt kommer till rätta. Den ena delen är att man vill vara kvar och visa att man kan, den andra delen är att man vill ta ett avstamp som här och gå långt. Ett långt slutspel triggar mest.

Ett långt kontrakt, fyra år, är du hemma för gott eller kan du tänka dig ett nytt utlandsäventyr?

– Man ska aldrig säga aldrig, men spelar man bra och har den pressen på sig själv att man alltid vill framåt så slutar man aldrig att sträva efter någonting. Man har ett SM-guld att sträva mot, men samtidigt vill man nå sitt personbästa varje år. Det är väl något med att människan alltid vill framåt, det är samma i idrotten, spelar man bra dyker intressanta möjligheter upp. Det är så man sporrar sig själv.

Det där SM-guldet som många förväntar sig att ni ska ta, hur är det att leva med den pressen?

– Det är klart vi är där uppe, men jag vet inte om vi ska ta det i år. Läser man media så är det väl så, bara för att man får hem några namn ska vi inte vinna. Det är bara att kolla på övriga lag, Frölunda har ett starkt lag, Luleå har fått hem Europas kanske bästa spelare i Linus Omark, Söderberg till Malmö – det är absolut inte bara att hämta hem ett guld, det är många lag som lastat på rejält. Det kommer bli stentufft och nu har vi fått hem en del starka karaktärer som kan sätta press inifrån. Tuffare än någonsin kommer vi definitivt att vara.

Marcus ”Lilliz” Nilsson, hemma efter spel i KHL (HK Sotji)

Tillbaka i Karlstad, varför?

– Jag kände att jag ville hitta tillbaka till det roliga i hockeyn igen. Det blev inte riktigt som jag ville förra året, det var en upplevelse och bra så sett men nu vill jag komma hem och vinna. Det har jag inte gjort tidigare, det är därför jag kommer hem.

Vad betyder Färjestad för dig?

– Jättemycket, det är vad jag håller på med varje dag. Det är en del av det största i mitt liv.

Hur upplevde du våren när du skrev på, Wikstrand och sen kom alla?

– Jättekul, vi vill ha ett så bra lag som möjligt. Vi pratar ganska mycket med varandra innan och det var en del som ville hem. Det var inte ett så svårt val när så många var sugna på att komma hem och vinna tillsammans.

Hur gick snacket?

– Vi hade daglig kontakt från det att vi drog, sen blev en efter en sugen på att komma hem. Det var bara kul att hoppa på tåget.

Fanns det andra anbud?

– Det är klart det gjorde det, men för mig fanns bara Färjestad som alternativ. Ju närmare det kom att man skulle göra ett val kände jag att det var det enda alternativet som gällde.

Vem har tjatat mest?

– Wikstrand, tror jag. Han var riktigt sugen i början redan innan många av oss tänkt vad vi skulle göra. Han var bossen där.

Hur började det för dig?

– Det var ganska tidigt, jag och Jakobsson höll kontakten från det att jag åkte. Sen blev den tätare när jag var i Schweiz. Vi har haft bra kontakt hela vägen, då blir det lättare för mig när jag känner att jag är välkommen tillbaka.

Du har skrivit på för tre år, är du klar med utomlandsspelet?

– Just nu känns det så, sen vet man aldrig var som händer. Jag vill stanna här så länge som möjligt.

Pressen som blir på laget, hur ser du på den?

– Jag tycker att vi ska ha press, vi är topptippade, men det är bara roligt. Vi ska ha hög press vid tanke på de spelarna vi har i laget.

Mikael Wikstrand, hemma efter spel i KHL (Ak Bars Kazan)

Varför valde du att komma tillbaka nu?

– Många anledningar, för det första kände jag mig klar i Ryssland. För det andra vill jag vinna SM-guld. Jag vill vinna hemma i Karlstad, jag vill vinna med mina kompisar.

Hemma, vad betyder Karlstad för dig som inte är härifrån?

– Nej, men jag är född här! Det är kanske inte många som vet det, men jag bodde i Forshaga under mina första år. Nu har vi slagit oss till ro här, frugan är från trakten och det är här lillgrabben ska växa upp – det känns kanonbra.

Du var väl först ut, hur upplevde du våren?

– Jag bestämde mig väldigt tidigt och kände någonstans att om det ska bli så blir det nu. Man visste att vissa hade haft det lite tufft utomlands och att de siktade hemåt. Jag kände själv att det finns en chans att vinna när alla kommer hem och att kärnan från åren innan finns kvar.

Hur mycket snackade ni?

– Det var mycket, typ dagligen när man ändå är så bra vänner. Man ringer varandra på facetime och då går det rätt snabbt till att man börjar prata om framtiden, så man hade rätt bra koll på vilka som skulle komma hit.

Pressen som blir på laget, hur ser du på den?

– Press och press, det är alltid en press att spela i Färjestad. Vi har högt till tak, vi ska alltid utmana om SM-guldet. Fans, partners och alla runt omkring har ett mål, precis som vi i laget och det är att vinna. När vi kommit sjua, åtta har vi inte varit nöjda för vi vill vinna guldet. Pressen är alltid densamma, men nu har vi ett namnkunnigt lag som jag tror kommer klara av det och som har bra rutin, det känns som att vi kommer kunna greja det.

När du var klar det ditt och visste att du skulle hit, hur mycket tjatade du då?

– Mycket. Jag började direkt när jag skrev på. ”Lilliz” och ”Limpan” började jag direkt med eftersom jag visste att det låg nära till hands, Nygård och ”Della” trodde jag var lite mer långskott – men de andra drog sitt strå till stacken.

Lilliz sa att du tjatat mest.

– Nej det vet jag väl inte, jag tjatade på honom och sen började han tjata också. När det började komma rykten och man såg att Åslund, Ejdsell, Jesse, Viksten och allt vad de heter stannar är det klart att man blev sugen på att göra något bra av det.

Du sa att du blev klar ganska snabbt, hur fort gick det och när bestämde du dig?

– Jag tror att jag bestämde mig när jag åkte den 8 juli... Det var så tungt att lämna familjen hemma den här gången, man visste inte riktigt när de skulle komma med covid och allt. De kom den 17 november, jag var där i fyra månader och mådde skrot utan dem så det var runt då jag bestämde mig. Kontraktet signade jag i januari.

Du har skrivit på för tre år, är du hemma för gott nu?

– Man ska aldrig säga aldrig, men nu tar jag de här tre åren och kommer inte ens fundera på att sticka någonstans. Skulle jag få ett NHL-erbjudande nästa år skulle jag ändå tacka nej. Nu är jag hemma och det är här jag vill spela. Skulle jag göra 95 poäng och det inte går att stå emot är det en helt annan sak, men just nu känner jag mig färdig utomlands och vill spela i Färjestad i resten av mitt liv.

Joakim Nygård, hemma efter spel i NHL (Edmonton Oilers)

Hur är det att vara tillbaka?

– Det känns bra, det är kul att det drar igång. Jag är glad att vara här igen.

Långt kontrakt också sex år, tankar kring det?

– Det känns tryggt och bra så klart att ha sex år tryggade. Det var det jag ville för att komma hem, det var skönt att få till det.

Hur mycket var du med i snacket med de andra?

– ”Wiken” började när han blev klar, sen var det en del i början. ”Lilliz” blev klar och började ligga på men det var väl snack med allihop. Vi har ju spelat ihop tidigare och hållit kontakten. Det är en del i det också, att så många hemvändare kommer samtidigt. Alla vill det här.

Varför kommer du hem nu?

– Eftersom det är så många som kommer och att vi får ett så bra lag blev man ju lockad av det. Jag ska inte ljuga, jag var inne på Schweiz i början och det var inte långt ifrån att jag hamnade där... men det här är inget jag vill gå miste om. Vi har stora chanser och ett bra lag, det kändes viktigast.

Vilka klubbar var det?

– Det var Davos jag pratade mest med.

Hur föddes idén för din del att komma tillbaka?

– Det var väl ”Lilliz”, haha. Han låg på mig och sen när jag såg vilka som skulle komma tillbaka och stanna växte det fram successivt. Sen har jag ju barn också, det är en trygg punkt att komma hem till – även fast både sambon och Todd trivdes bra i Kanada. Men att vi får ett bra lag och trivs i Karlstad gjorde valet väldigt enkelt.

Vad betyder Karlstad för dig?

– Jättemycket, jag har ju varit här sedan slutet på gymnasiet. Det är här jag har växt fram och upp som hockeyspelare, trivs jättebra i föreningen och klubben och allt runtomkring. Det här är hemma för mig.