Skäl att oroa sig över IS-kvinnor

Ledare
PUBLICERAD:
Tre IS-kvinnor med barn landade på Arlanda den 6 september.
Foto: Fredrik Persson/TT
Flera personer som verkat i terrorgruppen IS är på väg till Sverige. Det handlar om kvinnor som funnits i interneringsläger i Syrien men som nu har utvisats hit.

Tidigare har regeringen – eller åtminstone Mikael Damberg (S) – sagt att man helst inte vill ha tillbaka personer som rest frivilligt med Islamiska staten. Miljöpartiet verkar dock ha haft motsatt uppfattning och drivit på för att ta dem tillbaka (SVT 5/5).

Och nu kommer de alltså tillbaka, vilket skapar berättigad oro. Svenska myndigheter har inte varit särskilt duktiga på att hantera personer med koppling till IS. Trots att Sverige var bland de länder varifrån flest IS-resenärer reste till Syrien tidigt var vi långsamma med att kriminalisera terrorresorna, vilket senare gjorde det svårt att lagföra ”hemvändare”.

Grannländerna Norge och Danmark lyckades som ofta bättre och har kunnat lagföra flera personer. I några europeiska länder, däribland Storbritannien, har man valt att återkalla medborgarskap för personer som anslutit sig till IS.

Rent teoretiskt finns en chans att åtala kvinnorna som nu återvänder för krigsbrott och brott mot mänskligheten. Men även det kan visa sig svårt då det har gått en tid sedan brotten begicks. Avstånd i både tid och rum skapar problem. De personer som nu släpps ur interneringslägren har dessutom inte kunnat dömas av de lokala myndigheterna. Det torde inte bli lättare i Sverige. Terrorexperten Magnus Ranstorp har sagt att chansen att ställa IS-återvändare inför rätta här är minimal (GP 5/9).

Intressant är att den gången svensk domstol faktiskt lyckades döma personer för brott begångna hos IS hade gärningspersonerna mer eller mindre serverat bevisen genom att ha sparat filmer på mord som polisen kom över då personerna utreddes för andra brott.

I avsaknad av rättsliga följder så handlar de nu aktuella kvinnornas återvändande om sociala insatser. En sådan är att barnen omhändertas. Här kan man notera att barnen varit länge i den radikala miljön och att det sannolikt krävs omfattande insatser från samhällets sida.

Men även kvinnorna själva kan utgöra hot. I Sverige har vi haft en tendens att söka förminska kvinnornas roll i islamistiska organisationer. Begrepp som IS-kvinnor och IS-mammor bidrar till att särskilja kvinnorna från männen och kanske se dem som mindre inblandade eller mindre medvetna. I själva verket har kvinnor spelat aktiva roller inom IS. Både i Sverige som rekryterare och kurirer, men också nere i det så kallade "Kalifatet" då det begav sig.

En del av de återvändande kvinnorna kan förmodas ha hög status i radikala islamistiska miljöer och dessa vet vi tyvärr är fortsatt starka i Sverige. Det ligger alltså ett stort ansvar på regeringen som väljer att ta hit personer med IS-kopplingar. Hur kan man garantera att dessa inte fortsätter med terrorism i framtiden?

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.