Storpack en orsak till matsvinn

Debatt
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Storleken på matförpackningarna är uppenbarligen inte anpassad till ett samhälle med så stor andel ensamhushåll som i Sverige, skriver Jöran Rubensson.
Foto: Anders Wiklund/TT
Det är obegripligt att livsmedels- och förpackningsbranschen inte är mer klimatsmart och lyhörd i fråga om att anpassa förpackningarnas storlek och utformning till ensamhushållens beteende och önskemål, skriver Jöran Rubensson.

Den som talar om storpack av mat är förmodligen på väg att säga något positivt. Om prispress och mycket för pengarna. Men inget om att storförpackningar kan lura oss konsumenter att köpa mer mat än vi behöver. Därför slänger också hushållen cirka 15 procent av fullt ätbar mat som bärs hem. Samtidigt blir köparen lagerhållare åt butiken när hen inte hinner förbruka färskvarorna innan de passerat utgångsdatum.

Vår överdrivna respekt att slaviskt följa bäst-före-datum är en viktig orsak till att vi slänger alldeles för mycket fullt ätbar mat, enligt studier från Karlstads universitet. Hela 16 procent av maten kasseras för att datumet gått ut eller på grund av osäkerhet kring hållbarheten. Det gäller bland annat mejerivaror, frukt och grönt samt kött- och fiskprodukter. Därför är det ingen slump att varor med bäst-före-datum placeras på en väl synlig plats i butiken.

Ensamboendet ökar i hela världen och Sverige toppar statistiken. Sveriges drygt 10 miljoner invånare lever i 4,8 miljoner hushåll. Cirka 1,9 miljoner av dessa består av ensamboende personer varav personer 65 år och äldre uppgår till drygt 763 000, enligt SCB. I dessa ensamhushåll är matsvinnet störst. En färsk studie från KTH och Chalmers visar också att män orsakar i genomsnitt betydligt större utsläpp av växthusgaser än kvinnor till följd av bland annat matsvinn.

Storleken på matförpackningarna är uppenbarligen inte anpassad till ett samhälle med så stor andel ensamhushåll som i Sverige. Det skulle livsmedels- och förpackningsindustrin kunna göra något åt och därmed ändra på våra konsumtionsvanor. Visst kan det vara frestande som konsument att slå till med veckans lockvaror men vinsten blir ofta marginell i förhållande till normalpriset. I synnerhet om vi inte äter upp den mat vi köper.

Att utveckla förpackningar som gör att vi slänger mindre mat vore dessutom ett viktigt bidrag till ett mer klimatsmart samhälle. Det har bland annat varujätten Axfood insett och lovade nyligen att på olika sätt halvera matsvinnet för att på så sätt också bidra till att vi ska klara Parisavtalet. Men var finns de politiska styrmedlen för att minska matsvinnet?

Mycket mat kasseras också därför att förpackningarna är svåra att öppna för svaga eller värkande händer. Det kan gälla produkter som smörgåsmat, sillburkar eller än värre - en medicinburk som kan rädda liv och hälsa. Förpackningar med trögflytande produkter som yoghurt och filmjölk är dessutom nästan omöjliga att helt tömma på innehåll utan att klippa sönder hela förpackningen. Enbart dessa senare produkter utgör cirka fem procent av det totala matsvinnet.

Det är obegripligt att livsmedels- och förpackningsbranschen inte är mer klimatsmart och lyhörd i fråga om att anpassa förpackningarnas storlek och utformning till ensamhushållens beteende och önskemål. Dessa måste nu tas på största allvar. Det finns inget att skylla på för att omgående ta itu med frågorna. Och inget att vänta på heller.

Jöran Rubensson

Tidigare ordförande i Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF och expert i utredningen om Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.