Stor risk för variant som vaccinen inte biter på

Inrikes/utrikes | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Coronaviruset förändrar sig, muterar, hela tiden.
Foto: CDC/TT
Ju mer vaccinerade personer umgås med ovaccinerade, desto högre blir risken att det uppstår en virusvariant som vaccinerna inte biter på.
– Jag skulle inte bli förvånad om vi är där om ett år, säger Uno Wennergren, professor i teoretisk biologi.

Den så kallade alfavarianten av coronaviruset, som dominerade smittspridningen i Sverige i vintras och i våras, var mer smittsam än ursprungsvarianten – och deltavarianten, som dominerar nu, är mer smittsam än alfavarianten.

TT: Blir viruset mer och mer smittsamt?

– För att lyckas ta över smittspridningen måste en ny variant vara mer smittsam. Det här viruset muterar hela tiden. Men det finns ingen riktning. Mutationerna sker slumpmässigt, men om slumpen prövas väldigt många gånger ökar sannolikheten för att det uppstår en variant som lyckas med just detta. Det här är evolution. Darwin i ett nötskal, säger Uno Wennergren, professor i teoretisk biologi, vid Linköpings universitet.

TT: Kan viruset plötsligt bli tio gånger dödligare?

– Nej, den sannolikheten är nog inte så hög. Jag tror inte viruset i sig blir väldigt annorlunda. Men om ett virus blir mer smittsamt, betyder det ofta att virusmängderna blir större och om man har mer virus blir man ofta sjukare. På så sätt kan det bli farligare.

Problematiska möten

Däremot håller han det inte för omöjligt att det uppstår en variant som inte stoppas av vaccinerna.

– Vi har aldrig tidigare haft en så här stor och jämnt spridd smittspridning över klotet förut, som vi har nu, samtidigt som så många är vaccinerade. Det är en väldigt speciell situation, säger Uno Wennergren.

Problemen uppstår när många vaccinerade möter en stor smittspridning, som drivs av de ovaccinerade. För ju fler sådana möten som sker, desto högre blir sannolikheten för att det uppstår en variant som vaccinerna inte biter på.

– Jag har inte räknat på det, men jag skulle inte bli förvånad om vi är där om ett år eller så. För vi har aldrig haft det här stora mötet förut, säger Uno Wennergren.

Tidigt under pandemin räknade Uno Wennergren ut att mellan 10 000 och 20 000 svenskar kommer att dö till följd av viruset. Fram till nu har 14 692 personer avlidit på grund av covid-19 i Sverige, enligt Folkhälsomyndighetens statistik.

Ingen oro

Det forskarna oroar sig mest för är de genetiska förändringar som uppstår i virusets så kallade spikprotein, som viruset använder sig av för att binda till och ta sig in i våra celler.

För att hålla ordning på de mest oroande varianterna har den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC upprättat fyra olika listor där myndigheten räknar upp de varianter som är av betydelse (variants of concern), varianter av intresse (variants of interest), varianter under bevakning (variants of monitoring) samt varianter som har varit, men inte längre är, av betydelse (De-escalated variants).

På den mest oroväckande listan av dem alla (variants of concern) finns just nu fem varianter: alfa, beta, gamma och delta samt en icke namngiven variant av alfa. På intresselistan finns sex varianter, och på bevakningslistan hela 24 varianter.

Myvarianten har varit omskriven på sistone. Den har fem mutationer i spikproteinet, men finns än så länge bara på intresselistan. Ett knappt 20-tal fall av denna variant har upptäckts i Sverige, men det är ingen variant som oroar Folkhälsomyndigheten särskilt mycket just nu.

– Oron är att det förekommer smittspridning över huvud taget. Vi håller utkik på alla de varianter som WHO lyfter som av särskilt intresse. Men kring just den varianten (my) förekommer inte någon oro, sade Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, nyligen.