En stor andel elever går ut skolan utan fullständiga betyg. Kunskapsresultaten har varit bland de lägsta i landet under de senaste tio åren. Det är gemensamt för de 28 grundskolor som Skolinspektionen granskat. En av dessa skolor är högstadieskolan Bengtsgården i Bengtsfors.
Enligt Skolinspektionen är en av de viktigaste erfarenheterna i rapporten att stödet till rektorerna från skolornas huvudmän, framförallt kommuner, är både missriktat och bristfälligt.
– Det är en jättebra granskning som Skolinspektionen nu har gjort för att vi som kommun ska kunna komma till rätta med de brister som finns. Men Bengtsfors kommun har också vidtagit åtgärder. Vi har bland annat upprättat en handlingsplan som precis har antagits av kommunstyrelsen, säger Björn Lindeberg, utbildningschef i Bengtsfors kommun.
En av del i den gemensamma kritiken mot skolorna rör alltså stödet till rektorerna från huvudmannens (kommunen) sida. Men just här har ändå Bengtsfors klarat sig jämförelsevis väl, menar Lindeberg.
– Skolinspektionen anser inte att vi är dåliga på det. Men kommunstyrelsen har fattat beslut om att rektorerna ska få ett bättre administrativt stöd. Det här är nu något vi kommer vi att följa upp varje år och stämma av med rektorerna och höra vad man tycker.
Dåliga resultat
Men kunskapsresultaten är dåliga. Skolinspektionens granskning visar att 67 procent av Bengtsgårdens elever i årskurs 9 var behöriga gymnasieskolans yrkesprogram läsåret 2018/2019, att jämföra med 84,3 procent för riket.
– Vi behöver vi bli bättre på att analysera de svaga kunskapsresultaten. Därför pågår nu ett antal kompetensutvecklingstillfällen för personalen. En utbildningsdag med forskaren Fredrik Zimmerman om pojkars anti-pluggkultur, specialpedagogen Kenth Hedevåg talar om barn med särskilda behov och professor Anders Jönsson föreläser om kompetensutveckling, säger Björn Lindeberg.
Vad mer behöver göras?
– Det som spelar störst roll för hur det går för eleverna i skolan är att se till att ha bra redskap i undervisningen. Det gäller att vi är med på banan. När man tittar på tio års svaga resultat så kan man tänka att situationen har förändras mycket under dessa år. Under 2015-2016 hade vi en stor flyktingvåg, men resultaten har även varit svaga före och efter det.
Trendbrott
– En sak som man kan konstatera är dock att den negativa trenden när det gäller kunskapsresultaten bröts ifjol, då ökade trenden med fler behöriga till gymnasiet och nu ännu fortsätter det i år med ännu fler.
Vad tror du trendbrottet beror på?
– Värdet av att inte ha en för hög rektorsomsättning är viktig, säger Lindeberg.
Bengtsgården har haft fyra olika rektorer under åren 2010-2019 och andelen lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne har varierat mellan 58,9 och 70,3 procent under perioden 2014-2019.
– Men Johan Andersson har nu varit rektor på Bengtsgården i fem år och han har drivit linjen med vad vi kallar normalläge väldigt hårt. Det vill säga att det finns givna rutiner för lärarna att använda för att skapa studiero i klasserna.
Många utmaningar
– Sedan finns det många utmaningar kvar att kämpa med. Men sedan 2020 har vi tillsammans med Västra Götalandsregionen tätare följt upp situationen för elever som vi är oroliga över och resultaten fortsätter att förbättras under två år i rad, säger Björn Lindeberg.
Två andra faktorer som påverkat Bengtsgårdens resultat är att andelen utländska elever läsåret 2019/2020 uppgick till andelen 34 procent (mot 26 procent i riket) och andelen elever med eftergymnasialt utbildade föräldrar uppgick till 42 procent (mot 60 procent i riket).