Utsatta grupper betalar priset för ett kontantlöst samhälle

Debatt
PUBLICERAD:
I Sverige finns ingen reglering alls av rätten att betala med kontanter. En butik kan sätta upp en lapp med budskapet ”Vi tar inte emot kontanter”, så anses kunden ha godkänt detta när denne handlar där, skriver Björn Eriksson.
Foto: PETTER ARVIDSON
Följden blir ett nytt slags utanförskap i samhället. Ett utanförskap som beror på om du har möjlighet att använda digitala betalningsverktyg eller inte, skriver Björn Eriksson.

I dag är det allt fler butiker, restauranger och andra serviceställen som slutar ta emot kontanter. Det här har uppfattats som en naturlig och till och med positiv utveckling av politiken. Men när kontanterna försvinner så är det utsatta grupper som får betala priset.

Vi ser i dag hur hela köpcentrum slutar ta emot kontanter. På andra håll kan det stå att de har en ”kontantfri zon”. Nöjesfält, biografer och olika slags gemensamma färdmedel – de har numera stängt möjligheten att betala med kontanter. Följden blir ett nytt slags utanförskap i samhället. Ett utanförskap som beror på om du har möjlighet att använda digitala betalningsverktyg eller inte.

Ett kontantlöst samhälle drabbar människor som ofta redan har en utsatt situation.

● Äldre som aldrig har lärt sig eller av andra skäl inte har möjlighet att använda digitala betalmedel.

● Boende på landsbygden, där uppkopplingen till nätet inte är säker

● Funktionsnedsatta. Det kan vara såväl fysiska som kognitiva hinder som hindrar kort och kodanvändning.

● Förföljda eller hotade personer. Våldsutsatta kvinnor eller flyktingar som inte vill att deras köp ska synas eller registreras.

● Socialt utsatta, som till följd av missbruk eller hemlöshet inte har kunnat få digitala betalmedel.

● Tidigare dömda eller personer som tidigare haft svåra ekonomiska problem, där kortutgivaren nekar dem som kund.

Det är dessa grupper som utesluts när handeln och andra verksamheter stänger ute dem som inte kan använda digitala betalmedel.

I Sverige finns ingen reglering alls av rätten att betala med kontanter. En butik kan sätta upp en lapp med budskapet ”Vi tar inte emot kontanter”, så anses kunden ha godkänt detta när denne handlar där. I våra grannländer Danmark och Norge är det reglerat i lag att kontanter ska accepteras, med vissa specifika undantag. I Finland har deras myndigheter utfärdat riktlinjer om att kontanter alltid ska tas emot om det inte finns speciella skäl mot det. I Sverige saknas detta helt.

I slutet på förra året tillsatte regeringen en utredning under ledning av Anna Kinberg Batra, tidigare partiledare för Moderaterna. Utredningen kommer bland annat att ta upp kontanterna och deras funktion som statligt betalmedel.

Från Kontantupprorets sida vill vi framför allt se två saker:

1. En lag som tvingar handeln att acceptera kontanter, en reglering liknande det som finns i våra grannländer.

2. Ett statligt stöd till infrastrukturen för kontanterna. I dag är kontanthanteringen en kostnad som butikerna själva måste stå för, vilket ökar deras motiv för att sluta med kontanter.

Nu börjar vi närma oss en gräns där politiken måste agera. När kontanterna nu är nere på en kritiskt låg nivå måste vi inse att detta faktiskt är en fråga om demokrati. Det kontantlösa samhället är ett samhälle vissa inte får ta del av.

Björn Eriksson

Ordförande för Kontantupproret

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.