Ingen dödssynd att bruka skogen

Ledare
PUBLICERAD:
Hållbart skogsbruk.
Foto: Fredrik Persson/TT
Den infekterade konflikten om skogen hittar nya arenor. Med sina 400 000 hektar skog är Svenska kyrkan Sveriges femte största skogsägare. Det är därför inte förvånande att de får sin beskärda del av den kritik som tar sin utgångspunkt i att skogsbruk är skadligt (DN 26/8).

Den som är av uppfattningen att privata markägare inte har förmågan att bruka skogen ansvarsfullt, anser att markägarens inflytande över sin egendom bör reduceras genom fler och striktare regleringar. För den gruppen är ansvarsfullt skogsbruk också liktydigt med så lite brukande som möjligt.

Dagens Nyheters granskning visar att kyrkan vid 53 tillfällen mellan 2016 och 2021 försökt få tillstånd att avverka 53 hektar med nyckelbiotoper. I de flesta fall har Skogsstyrelsen sagt nej, eftersom man har hittat rödlistade arter. Detta bör sättas i relation till att kyrkan äger 400 000 hektar skog och att det inte finns något facit om vad som bör betraktas som en nyckelbiotop. Det är en bedömningsfråga, där åsikter helt naturligt kan gå isär.

Trots att Sverige har en lång tradition av hållbart skogsbruk är en vanlig missuppfattning att skogsbruk per definition är skadligt. Redan 1903 fick Sverige sin första skogsvårdslag och sedan 1993 är produktionsmål och miljömål jämställda i lagstiftningen. Faktum är att Svenska kyrkan går längre än lagstiftningen kräver. Skogarna i kyrkans stift är certifierade enligt minst en av två olika hållbarhetsstandarder, med krav som lagstiftningen inte har.

Svenska kyrkan är en i allt högre grad politiskt styrd organisation. Partier har visserligen omvandlats till nomineringsgrupper, men de politiska fundamenten finns kvar. Så väl Centerpartiet som Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna sitter i de beslutande församlingarna som politiska partier. Och både Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna storsatsade inför kyrkovalet 2017.

Svenska kyrkan är inte som andra privata markägare. Dels är samfundet Sveriges femte största markägare, dels är samfundet politiskt styrt med förhållandevis få engagerade i förhållande till antalet medlemmar.

Den sällsynta kombinationen gör Svenska kyrkan extra sårbar för miljörörelser och utbredda missuppfattningar om svenskt skogsbruk. Någon skövling är det sannerligen inte fråga om från Svenska kyrkans sida, även om de som ropar högt vill få det att framstå som så.

Och tonläget är minst lika högt i Svenska kyrkan som någon annanstans. ”Nu är det tid att sluta upp med att försöka tjäna både Gud och Mammon”, skrev företrädare för Nätverket för hållbart skogsbruk i en debattartikel i Kyrkans tidning tidigare i våras (6/4). Nätverket som fick stort utrymme i DN:s artikel skrev också att ”det är tid att sätta stopp för all skövling av naturskog”.

Att skogsbruk per definition är skadligt verkar grunda sig i uppfattningen om att människan inte är en del av skapelsen och därför inte kan leva i symbios med den. Även i Svenska kyrkan bör kritiken mot skogsbruket tas med en rejäl grabbnäve salt.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.