Bråtvägen har fått ny asfaltsbeläggning. Men inte vilken asfalt som helst utan en som påfrestar mindre på miljön. Nu får tiden utvisa om den kommer hålla för en värmländsk vinter.
Det var aldrig någon tvekan för Forshaga kommun att delta i testprojektet för en ny asfalt där klimatpåverkan har minskats.
– Det kändes helrätt från början. Det är vår skyldighet att dra vårt strå till stacken när vi kan, säger Ola Blomgren, gatuingenjör på Forshaga kommun.
Bråtvägen får den femte provsträckan av den nya asfalten i Sverige. Förra året las den första sträckan i Sundsvall, därefter följde Järfälla, Örnsköldsvik och Loka brunn. Forshaga är först i Värmland att få prova den nya asfalten.
Naturligt bindemedel
Den miljövänligare biten i det hela innebär att en del av det fossila bindemedlet som finns i asfalten har bytts ut till lignin, som är ett naturligt bindemedel i trä.
– Det handlar om att tänka cirkulärt, alla träd består av en tredjedel lignin, så man hittar väldigt mycket i naturen. Det är skogens egen råvara som vi använder, det här är ett stort steg, säger Heikki Lotti, affärsutvecklare på Stora Enso.
Det är Stora Enso som utvinner lignin i sina fabriker som en restprodukt av massatillverkningen. Den ligninen använder nu Peab för att tillverka asfalt.
– Men det är inte bara det att lignin är en naturresurs, utan även tillverkningsprocessen är en klimatbesparing då tillverkningstemperaturen är lägre, säger Anna-Karin Svantesson, kommunikatör på Peab.
Elefanterna först
Johan Bolander, arbetschef för Peab asfaltsverk, tycker att den värmländska sträckan är den som är mest spännande. Det är de mindre vägarna som utgör största delen av vägnätet i Sverige och enligt Johan Bolander så kan inte alla fokusera på motorvägarna utan fokus måste också ligga på de mindre vägarna.
– Man måste ta tag i de stora elefanterna första innan man går på myggen. Motorvägen har tydliga regler för när ny asfalt ska läggas, för de mindre som inte är lika trafikerade finns det en risk för att de lagas sönder i stället. Så det ska bli intressant att se hur vägen påverkas här.
– Det är olika tekniska utmaningar med temperaturer i Värmland jämfört med till exempel Skåne. Nu gör vi ett antal projekt för att se hur det fungerar efter några vintrar, om det är ett beständigt material.