Om några år så kommer gymnasieskolans arbete att förändras ordentligt. Då kommer man att gå från dagens stressframkallande kursbetyg till ett system med mer rättvisande ämnesbetyg, lite grann som det var före 1994. Det är en välkommen reform.
I måndags presenterade regeringen ett nytt lagförslag som skall stöpa om betygsättningen i gymnasiet. I mångt och mycket följer det de förslag som presenterades av den statliga betygsutredningen för nästan precis ett år sedan. Målet är att det görs en mer sammanhållen bedömning av gymnasieelevernas prestationer, så att enstaka misslyckanden inte sänker framtidsplaner och -möjligheter.
Dagens system med kursbetyg innebär att en elev får betyg på varje delmoment, eller kurs, i ett ämne som sedan vägs samman. Gör man då sämre ifrån sig av olika anledningar in någon kurs påverkar det hela betyget. Alla kan ha dåliga dagar, och vissa elever mognar senare än andra, särskilt pojkar. Andra hittar studiemotivationen lite senare. Men då är det kanske redan för sent. Du kommer inte undan ett dåligt kursbetyg även om du hämtar in kunskaperna senare.
Detta har skapat en onödig stress i gymnasiet, och eleverna fokuserar mer på de enskilda delbetygen än på lärandet i själva ämnet. Misslyckas man tidigt så är risken också överhängande att man tappar motivationen. Man kommer ju ändå förmodligen inte in på en tänkt drömutbildning på universitetet. Med de här förändringarna blir betygssystemet mer rättvisande, och kommer också att säga mer om vad en gymnasieelev faktiskt kan.
Förändringen kommer att påverka hur hela gymnasieutbildningen är upplagd. Därför kommer reformen inte att genomföras fullt ut förrän höstterminen 2025, och de som då börjar sin gymnasieutbildning. Utredningen hade föreslagit ett år tidigare, men av någon anledning vill regeringen ha ett extra år på sig. Däremot så är det tänkt att lärarna redan från och med nästa läsår inte skall stirra sig blinda på kursbetygen utan göra en sammantagen bedömning när de sätter slutbetyg.
Ett utredningsförslag som inte kom med var tanken på att införa ett nytt betygssteg kallat Fx. Det skulle ges till elever som var riktigt nära ett godkänt betyg. Poängen var oklar då underkänt är underkänt, och skulle skapa onödiga gränsdragningsproblem och merarbete, så det var lika bra att det inte kom med.
Sedan kan man i och för sig ifrågasätta betyget icke godkänd, som straffar ut för många. Det finns helt enkelt de som aldrig kan klara den nivån och får då dra med sig F-stämpeln resten av livet. I det ännu äldre betygssystemet (med 1-5 i betyg) kunde du ändå få ut en 1:a i betyg, vilket inte var lika utestängande. Detta är dock något som föll utanför ramen för både betygsutredningen och den lagrådsremiss som regeringen nu har skickat iväg, även om regeringen skriver att godkänt-gränsen bör ses över, vad de nu menar med det.