Ge företagen mer tid

Ledare | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Skatten hotar.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Tusentals företag riskerar att gå i konkurs nästa vår då de skatter som har kunnat skjutas upp under pandemin måste börja betalas tillbaka – med ränta.

Företagen måste ges rimligare villkor för att Sverige inte skall drabbas av just en sådan ekonomisk kris som stöden var till för att undvika.

Möjligheten för företag att skjuta upp inbetalning av skatt, såväl för arbetsgivaravgifter och preliminärskatt för anställdas löner som moms, infördes under coronapandemin. Det var en av många åtgärder för att dämpa effekterna på samhällsekonomin. Framför allt för att undvika konkurser inom hotell- och restaurangbranschen då efterfrågan på dessa tjänster nästan helt försvann.

För många bolag var krisstödet nödvändigt för att överleva och minimera antalet uppsägningar. Nu larmas dock (Tidningen Näringslivet 20/8) om att vad som skulle ha varit en lättnad övergått till att bli ett hot. Möjligheten att skjuta upp skatten kommer upphöra under hösten, trots att pandemin fortfarande inte kan sägas vara över. Ännu värre är att återbetalningarna skall börja redan i mars 2022.

I sak är det självklart rimligt att staten inte kravlöst öser ur sig pengar till privata bolag. Det vore en ansvarslös skötsel av statsfinanserna och skulle därtill kunna skapa en förväntan hos näringslivet att det alltid kommer finnas skattemedel till hands. Vilket i längden riskerar att leda till onödigt riskfyllt agerande från företagens sida, utan att de bygger upp egna buffrar.

Coronakrisen har dock varit närmast unik. Både i sin omfattning, då den slog mot i princip hela samhället samtidigt, och genom att vara helt extern, alltså inte skapad av företagen själva. Generös hjälp har därför varit befogad.

Poängen med att skjuta upp skatteinbetalningarna var att företagen skulle få mer tid på sig att tjäna in de pengar som behövs, trots att intäkterna minskade. Problemet med att starta återbetalningarna redan i mars är att företagen då inte får tillräcklig tid på sig.

I praktiken har bolagen fått ett extra år, vilket innebär att de skulle behöva dubblera intäkterna för att kunna betala både ordinarie och uppskjuten skatt. Det vore knappast realistiskt under normala förhållanden, och med tanke på att coronakrisen har dragit ut på tiden längre än förväntat har förutsättningarna varit ännu sämre.

En konkursvåg vore knappast en optimal välkomstpresent för statsminister Stefan Löfven (S) att lämna över till sin efterträdare. Särskilt som hotell- och restaurangbranschen är en stor arbetsgivare för personer som står långt från arbetsmarknaden, såsom unga och nyanlända. Sverige redan har en oroväckande hög arbetslöshet i dessa grupper som riskerar att övergå i långtidsutanförskap. Färre restaurangjobb är det sista vi behöver.

För att undvika konkurser bör staten omförhandla villkoren för uppskjuten skatt. Inte för att företag inte skall behöva betala tillbaka alls, men så att de får rimligt tid att göra det. Annars kommer krisåtgärderna ha varit förgäves.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.