Keramikfragment och gamla ritningar har fått upp arkeologernas ögon för kyrkoruinen på Lurö igen och i början på nästa vecka påbörjas en ny utgrävning i regi av Värmlands Museum. Man hoppas bland annat få svar på om det verkligen funnits ett kloster på ön som det står i vissa skrifter och om det kan ha funnits bosättningar på ön så långt tillbaka som på stenåldern.
Ny teknik gör att arkeologyrket är under ständig utveckling och det är spännande tider för den historieintresserade nu när fynd från tidigare utgrävningar kan ses med nya ”ögon”. Hans Olsson är arkeolog vid Värmlands Museum och berättar att det är just de nya analysmöjligheterna som bidragit till att de ska återvända till kyrkoruinen på Lurö, belägen mitt i Vänern.
Värmlands museums utgrävningar på ön tog fart 1991 men frågorna är fortfarande många kring platsen som var en viktig sjöled förr. En av frågorna som kvarstår är huruvida det endast rör sig om en kyrkobyggnad eller om det också funnits ett kloster på platsen. Och hur kommer det sig egentligen att man valde just Lurö som plats för denna ovanligt stora kyrka, som var en av Sveriges största då den byggdes under tidig medeltid (det vill säga 1000-talet)?
– Det är skumt eftersom kyrkan ligger på en sån liten ö. Den senaste utgrävningen ägde rum 2018 och efter det trodde tänkte vi att vi nog var färdiga men nu har vi fått tänka om, säger Hans Olsson när NWT når honom på telefon under veckan.
Han berättar att han sitter och försöker limma ihop krukbitar från just den utgrävningen. Man hittade då fragment från lerkärl och när Hans tog en närmare titt på delarna syntes det som att ”det här går nog att få ihop”. Lerskärvorna är också föremål för nya tolkningar då tekniken som nu finns tillgänglig gjort det möjligt att se varifrån själva lermassan härstammar ifrån.
– Det finns redan en ganska stor infobank med data på detta och lerans innehåll har jämförts med den lera som finns på Lurö. Vi kan konstatera att den här keramiken inte är gjord på plats utan kommer från en rad skilda platser, bland annat från trakten kring Kristinehamn, men även så långt ifrån som Skåne. Det tyder på att folk kommit från alla möjliga håll till den här platsen och vår teori är att det är hantverkare som tagit med sig krukorna när de vistats här under uppförandet av kyrkan , säger Hans.
Avgörande tolkning
Den nya undersökningen kommer att inledas den 30 augusti och det är bland annat en ritning över kyrkan från 1860-talet som gjort arkeologerna nyfikna på om det funnits en byggnad söder om kyrkoruinen.
– Om vi hittar lämningar från en byggnad bredvid kyrkan skulle det kunna stärka teorin om att det faktiskt funnits ett kloster på ön, något som är avgörande för hur vi tolkar den här platsen. säger Hans.
Även frågan om tidigare bosättningar är viktig, man har hittills hittat fynd som talar för en fast stadigvarande bosättning från cirka 100 f Kr, men Hans säger att ”det borde funnits fasta boenden” även tidigare än så. Fynd från så långt tillbaka som 7000 år har hittats på platsen som bevisar att människor besökt ön.
– Det finns en stenpackning söder om kyrkan och vid tidigare analyser har man funnit spridda fynd som härstammar från vikingatiden (ca 700-1000-talet) under den. Den kommande utgrävningen ska undersöka huruvida denna stenpackning sträcker sig ända fram till kyrkan eller inte. Om den gör det kan dess funktion ha varit att jämna till marken framför kyrkan, som ett torg, men vi får se vad det ger, säger Hans.
Aldrig undersökt
På andra platser har skilda fynd från stenåldern (och framåt) tidigare upptäckts men en pusselbit som saknas är bevisen för att större bosättningar funnits på platsen.
– Speciellt under byggandet av kyrkan borde det funnits fler hus och byggnader för boende, förråd och verkstäder, men än så länge har vi bara funnit en sådan som kan kopplas direkt till tiden för byggandet, säger Hans.
Under den veckolånga utgrävningen som nu ska göras kommer man angripa ett område som tidigare aldrig varit föremål för undersökning vilket ger hopp om att finna lämningar som kan fördjupa bilden av livet på ön.
– Den här gången ska vi öppna upp större ytor än tidigare, det är mycket teknik som ska forslas ut. Förhoppningsvis kan vi få svar på i alla fall en del av våra frågor, även om det säkerligen också blir en del nya frågetecken som dyker upp, skrattar Hans.
Han berättar hur processen kring utgrävningar i första skedet innehåller en mängd diskussioner på plats kring hur de nya fynden ska tolkas. Först när utgrävningen är klar och fynden kan analyseras mer ingående blir det möjligt att skapa nya teorier.
– Min förhoppning är att vi hittar lämningar av större bosättningar, det skulle kunna ge en bild av hur livet kring kyrkbygget såg ut. Men självklart vill jag veta hur tidigt man faktiskt bosatte sig på ön från första början också! säger Hans.