Regeringen har förhalat avgörande beslut om kärnkraftens framtid år ut och år in. Frågan är sedan ett decennium tillbaka noga utredd men ändå säger regeringen att den inte kan komma till ett avgörande i frågan om slutförvar. Man har noga undvikit att sätta en tidsplan. Snart är det nuvarande mellanlagret fullt.
Senast den 31 augusti måste ett regeringsbeslut vara på plats för att kärnkraften i Sverige skall kunna drivas efter 2024 enligt Svensk Kärnbränslehantering (SKB). I dagsläget drivs sex reaktor och de står för nästan en tredjedel av Sveriges elförsörjning. Det är ett energibehov som, bortom gröna önskedrömmar, inte kan ersättas i närtid.
En ansökan om tillstånd för slutförvar skickades in 2011 och har sedan dess granskats av mark- och miljödomstolen och av Strålsäkerhetsmyndigheten. Sedan en tid tillbaka har tillståndsprocessen hamnat på regeringens bord och där har det tagit stopp.
När SKB i vintras varnade för den kommande kapacitetsbristen slog miljöminister Per Bolund (MP) tillbaka med att de borde ha ansökt om tillstånd för mellanlager separat från resten av processen. Numera är det närmast mer regel än undantag att regeringen anklagar bolag för att inte lista ut vilka nya krav som kommer läggas till i miljöprocessen.
Att elproduktionen inte möter efterfrågan, att industrisatsningar inte blir verklighet och att Sverige inom kort kan stå utan cementproduktion tas med en axelryckning. Det sistnämnda ses nu som en förevändning för att ställa nya krav på byggbranschen med hot om tvingande lagstiftning. Allting för målet att minska utsläppen.
Att regeringen löser miljöfrågor med skygglappar är tydligt. FN:s klimatpanel IPCC kom nyligen med en ny rapport om forskningsläget i klimatfrågan. I de scenarier som målas upp för hur uppvärmningen kan begränsas har kärnkraften en given plats. Flera tusen reaktorer behöver byggas globalt för att människan skall kunna sluta elda fossilt.
Lösningarna som presenteras är tydligen inte välkomna på regeringskansliet. För den svenska regeringen föredrar olja och gas när elen inte räcker framför att skapa rimliga förutsättningar för kärnkraften. Man är kvar i en ingrodd rädsla för härdsmältor men härdsmältan har snarare skett hos regeringen.
I regeringsunderlaget samlas i dag samtliga partier som historiskt varit uttryckliga motståndare mot kärnkraft eller bara velat avveckla lite senare, såsom Socialdemokraterna och Centerpartiet. I dagsläget har alla partier till höger en positiv grundsyn i frågan om kärnkraftens framtid. Den kan alltså förändras radikalt efter nästa val.
Oskarshamns kommun har välkomnat slutförvaret och bad i våras regeringen om en tidsplan. Men någon sådan går inte att få. Förhalning och senfärdighet har blivit regeringens främsta metod för att hantera känsliga frågor. Men sista augusti närmar sig snabbt. Nu behöver regeringen göra något för att stävja ännu en kris som den själv har bidragit till.