Julia tar gatukonsten till Finnskogen – målar färgstarkt lapptäcke

Gatukonst är inte bara för urbana miljöer i storstäder. Arvikabördiga konstnären Julia Riordan skapar just nu ett jordnära verk på gårdsplanen utanför Finnskogscentrum i Lekvattnet.

– Det är en lekfull och färgstark målning som är kopplad till platsen, berättar hon.

Hon inledde arbetet med målningen på onsdagen och räknar med att lägga sista handen vid den på lördag eftermiddag.

Då har 50-60 kvadratmeter grå asfalt förvandlats till något mycket mera levande.

– Det är en lekfull och färgstark målning som är kopplad till platsen. Målningen är gjord på inspiration och det jag fastnat mest för är skogen, naturen, omgivningen och det magiska med finnskogen, men också mönster och riktningar, berättar hon.

”Som ett lapptäcke”

Målningen består av flera olika partier som sitter ihop. En sol påminner om en rökugn, en stiliserat kvist har drag av allmogestil och en rundel med gröna blad symboliserar liv och fruktbarhet.

– Jag ser det lite som ett stort lapptäcke, säger hon.

Hon är van att göra stora målningar, men oftast på väggar. Att skapa på marknivå ger ett annat arbetssätt, men också ett annat intryck än det lodräta.

– Det blir maffigt på ett annat sätt. Jag är förvånad över hur mycket det lyser upp även när man är längre ifrån, att det faktiskt syns från marken.

Konst man får trampa på

Man får trampa på konsten: den färdiga målningen, som utförs med sprayfärg, ska lackas för att hålla så länge som möjligt.

– Jag tycker det är fint att man får interagera med konstverket, ta bilder med det och gå på det. Hur bra det håller beror på underlaget också. Asfalten är gammal så det blir lite av ett experiment att se hur länge det håller på en sådan här sorts yta, säger Julia.

Väcker platsen

Planen utanför museet var tidigare en skolgård, men numera är det inte lekande barn som dominerar här. Snarare har det varit en ganska tom plats – tills nu.

– Det här kommer verkligen att väcka att man faktiskt är här och att det händer något på gården utanför. Det gör stor skillnad. Det ger liv åt en plats som tidigare haft mycket liv, i och med att det varit en skolgård. Det tycker jag är en fin koppling, säger Julia Riordan.

Samlar berättelser

Målningen ingår i projektet Skogsliv, som handlar om att samla in människors berättelser om skogen.

– Vi vill uppmana folk att dela med sig av sin relation till Finnskogen för att bidra till den fortsatta berättelsen om Finnskogen, så det inte bara blir historiskt berättande om vad som varit. Det är fortfarande folk som bor här och finnkulturen lever vidare, säger Daniel Olsson, besöksmålsutvecklare på Värmlands museum.

Julia Riordan fångar flera berättelser i sin målning och även om hon oftast arbetar i stadsmiljöer, har hon själv också en högst levande relation till skogen, allt sedan uppväxten i Takene, mellan Högboda och Arvika.

Drömmen om Värmland

– Jag känner mig väldigt hemma i naturen. Jag har alltid inspirerats mycket av naturen och det känns jättespännande att jobba i det här projektet, där det verkligen handlar om att ge nytt liv till den här platsen, och visa vad som hänt här, det historiska och även det övernaturliga. Det är väldigt speciellt att få komma till Finnskogen som är en annan sorts skog för mig, men som fortfarande är Värmlandsskog.

Att gatukonsten får flytta ut känns också bra, tycker hon:

– Det är viktigt att gatukonst och muralkonst inte är något som bara hör till storstäder. Jag känner att det är lika viktigt på mindre orter, säger hon och påminner om den stora Artscape-festivalen, som gav många orter i Värmland stora väggverk.

Den har banat väg, tycker hon:

– Många har fått upp ögonen för muralkonst Jag fick nyligen måla min första vägg i Arvika och att nu få måla något sådant här och tillsammans med Värmlands museum, det känns ju som ett hedersfullt uppdrag. Jag har drömt om att få jobba mer i Värmland! Det känns värdefullt att få göra det och att jag får plats med min konstform där jag är ifrån, det känns bra.