Irans nye president får straffrihet

Debatt
PUBLICERAD:
Genom att nu besitta en presidentposition så kan Raisi åtnjuta straffrihet. Den straffriheten måste utmanas av det internationella samfundet, skriver Mohammad Rahmani.
Foto: Vahid Salemi/AP
Raisi var lika synligt engagerad i sin roll under avrättningarna som alla de andra som satt i samma dödskommission, skriver Mohammad Rahmani.

Under flera år har den iranska motståndsrörelsen krävt en internationell utredning av massakern av politiska fångar under 1988 där den iranska regimens nya president Ebrahim Raisi hade en nyckelroll.

Men i november 2019, mitt under det internationella samfundets passivitet, kom ett sällsynt undantag där svenska myndigheter arresterade den tidigare iranska fängelsetjänstemannen Hamid Nouri. Hans rättegång påbörjades den 10 augusti där åtalet gäller krigsförbrytelser och mord i samband med hans roll i massakern under 1988.

Inledningen av denna rättegång borde få andra västerländska regeringar att agera, särskilt då den sammanfaller med presidentinstallationen av Raisi med endast fem dagars mellanrum.

Den 19 juni, dagen efter Irans val, utfärdade Amnesty International ett uttalande där det betonades att Raisi borde ställas inför rätta, precis som Nouri och på samma grunder. "Att Ebrahim Raisi har stigit till presidentposten i stället för att utredas för brott så som mord, påtvingat försvinnanden samt tortyr, är en dyster påminnelse om att straffrihet är en verklighet i Iran."

Raisi var biträdande åklagare i Teheran under 1988. Efter att den dåvarande högsta ledaren Ruhollah Khomeini utfärdade en fatwa (en religiös förordning) som beordrade avrättandet av de lojala medlemmar samt anhängare av den främsta oppositionsgruppen PMOI (MEK) inklusive de som redan hade prövats och avtjänade fängelsestraff, gör vittnesuppgifter det tydligt att Raisi var lika synligt engagerad i sin roll under avrättningarna som alla de andra som satt i samma dödskommission.

Genom att nu besitta en presidentposition så kan Raisi åtnjuta straffrihet. Den straffriheten måste utmanas av det internationella samfundet och detta kan åstadkommas enkelt genom att inleda en formell undersökningskommission vid FN samt driva information om massakern 1988 med det uttalade målet att väcka åtal mot kända gärningsmän vid Internationella brottmålsdomstolen.

Mohammad Rahmani

Karlstad

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.