Stöd till allmänna samlingslokaler behövs

Debatt
PUBLICERAD:
Lika viktigt är lokalen och dess faciliteter vid förenings- och offentliga möten, kulturevenemang, trygghetspunkter vid katastrofer och ett nav i bygden, skriver Andreas Pettersson och Erik Ulriksson.
Foto: Jens Fritzson
Många föreningar lägger ner ett heroiskt arbete på sina samlingslokaler men har stora svårigheter att skaffa kapital för investeringar av större karaktär, skriver Andreas Pettersson och Erik Ulriksson.

De flesta av oss har någon gång i livet behov av att hyra en bygdegård för familjeangelägenheter som födelsedagsfirande, bröllop, dop eller den stora släktträffen. Vi förväntar oss då en lokal som har faciliteter som ett tillagningskök, tillgång till bredband, ljud och bildanläggning och inte minst att den är tillgänglighetsanpassad.

Lika viktigt är lokalen och dess faciliteter vid förenings- och offentliga möten, kulturevenemang, trygghetspunkter vid katastrofer och ett nav i bygden, det är bland annat vad bygdegården är i dag.

Många föreningar lägger ner ett heroiskt arbete på sina samlingslokaler men har stora svårigheter att skaffa kapital för investeringar av större karaktär. Investeringar som kan gälla byte av värmesystem, takbyte eller byggande av ett kök.

Detta gäller de flesta föreningar men det gör sig mest tillkänna på landsbygden där föreningarna måste förlita sig helt på stat och kommun och där få andra finansiärer finns. I den rådande pandemin har vi sett hur byggnadsmaterial stigit med flera tiotals procent, vilket ytterligare hämmar föreningarnas möjlighet att investera och underhålla lokalerna.

Med stöd av förordningen 2016:1367 kan Boverket bevilja ett 50-procentigt stöd som investeringsbidrag till en sökande förening under förutsättning att föreningen uppfyller de krav som förordningen kräver och att Boverket disponerar den sökta summan. Men för att komma så långt krävs medfinansiering av hemkommunen med 30 procent och att föreningen klarar 20 procent av kostnaden.

I Boverkets beslut om stöd, i maj 2021, framgår det att det totala stödet för året var 28,4 miljoner kronor som fördelades på 106 beviljade ansökningar, alltså ett genomsnitt på 267 925 kronor per förening. Totalt mottog Boverket 295 ansökningar om 116,3 miljoner kronor.

I Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets Hus och Parker samt Våra Gårdar finns cirka 2 500 organiserade allmänna samlingslokaler, hur många oorganiserade eller föreningar som tillhör annan sammanslutning är det svårt att ha en uppfattning om. I de 295 ansökningar som Boverkets samlingsdelegation behandlade 2021, var 140 ansökningar från föreningar i de nämnda organisationerna.

Samlingsdelegationen gör ett bra arbete vid fördelningen av pengarna men när sökandet är drygt fyra gånger så stor som det tillgängliga beloppet är det inte lätt att prioritera. Det framgår av delegationens beslut att 10 föreningar beviljats stöd som överstiger 300 000 kronor och två föreningar fick ett stöd överstigande 800 000 kronor.

Vi vill ifrån Bygdegårdsdistriktet i Värmland uppmana våra förtroendevalda i riksdagen att agera och söka vägar för en höjning av Boverkets resurser för ekonomiskt stöd till investeringar i allmänna samlingslokaler. Alternativt göra en tillfällig höjning av statsbidraget som skulle underlätta för föreningarna att kunna komma ikapp det uppdämda behovet. Ett sådant extra anslag var tillgängligt i mitten på 90-talet, vilket var till stort gagn för många föreningar.

Vi vill fortsätta att vara navet på landsbygden, och kunna erbjuda ändamålsenliga samlingslokaler för möten och träffar, men mera statligt stöd behövs för att kunna ha samlingslokaler i ett gott skick i framtiden.

Andreas Pettersson

Ordförande i Värmlands bygdegårdsdistrikt

Erik Ulriksson

Ledamot i Värmlands bygdegårdsdistrikt

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.