Augustisolen lyser in genom gallerifönstret, men på bilderna som Kerstin Wessberg sätter upp är det november.
Det var då hon hade sin kreativa karantän och skapade utomhus.
– Det var en rolig period i en tuff tid.
Utställningen heter Yllekalsonger, regnbrallor, yllemössa och torgvantar. En lång, men passande titel på det kreativa äventyr som Kerstin Wessberg var med om under hösten och vintern 2020-21.
Hon var en av konstnärerna som sökte och fick Kreativ karantän, ett av Region Värmlands sätt att stötta konstnärer i länet under pandemin.
Beskedet kom lagom till hennes födelsedag den 11 november:
– Och den 13 var jag igång!
Närhet
Det hon ville pröva under sin kreativa karantän var att måla utomhus. Hon tog med sig kritor, gouachelådan och pappersarken och gick ut och tecknade av det hon såg.
De flesta målningarna på utställningen är skapade i och kring hennes hemkvarter på Romstad i Karlstad, men hon har också gjort bilder i Karlstads centrum och i Stockholm.
Tills färgerna frös
NWT träffade henne i januari för ett reportage om konstnären i snön. Då hade hon egentligen redan avslutat karantänsperioden, men fortsatte skapa utomhus ändå.
– Men jag fick sluta med gouache när vattnet bara frös!
Då blev det kritor istället.
Här och nu
En tanke med utställningen är att inspirera flera att pröva ett enklare sätt att skapa i stunden och i närheten, utan krångel och stora åthävor.
– Det är något som folk skulle behöva mer av tror jag. Man söker här och nu-känslan och den får man verkligen i det här.
Hon visar både färdiga bilder och skisser och sådant som inte riktigt blev klart. Här är det snarare arbetsprocessen än resultatet hon vill visa upp.
– Det här är en berättelse egentligen.
Längtan till november
De 60-talet bilder hon visar på sin utställning har alla tillkommit under karantänsmånaden, men hon har gjort många fler och har inga planer på att sätta punkt.
Det gör ingenting om det hinner bli novembermörker igen, medan hon står där och skissar.
– Det märkliga är att jag nästan längtar dit. Det är nog inte många som vill säga en sommardag att man längtar tillbaka till mörkret, men det blir så spännande med ljuset då. Och det märks ju redan nu i augusti att det blir mörkare om kvällarna. Jag är lite pepp faktiskt på att gå ut igen och att pröva att gå upp i format. Det ska nog bli nästa utmaning.